Mörka moln på en blå himmel – Sverige i internationell media
2011.06.30
Det senaste året har varit intressant för omvärldens bild av Sverige. Många har frågat sig om bilden av den idylliska röda stugan som fått stå som symbol för den svenska oskulden håller på att krackelera? För året som gått har inte bara varit en historia om prinsessbröllop, musikexport, Volvo, tennis och deckare.
Den mest uppmärksammade enskilda händelsen med koppling till Sverige under året var våldtäktsanklagelserna mot Wikileaks ledare Julian Assange och kritiken mot det svenska rättsväsendet. Till exempel lyfte amerikanska debattörer som dokumentärfilmaren Michael Moore och feministdebattören Naomi Wolf fram Sverige som en feministisk diktatur och en osäker rättsstat.
Stieg Larssons Sverige
Men händelserna kring Assange är inte de enda som gett en annan bild av Sverige än den vi är vana vid. Andra händelser som fått visst genomslag i internationell media under året är Sverigedemokraternas intåg i riksdagen samt bombdådet i julhandeln. Också den sexualbrottsdömde polischefen Göran Lindberg och anklagelserna om sexköp mot arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin har fått viss uppmärksamhet.
”En bisarr rättegång skakar bilderbokslandet i Norden” rapporterade tyska Der Spiegel. Även brittiska Guardian körde på i samma spår: ”Henning Mankells och Stieg Larssons Sverige – med skumma högerkonspirationer och prostitutionsligor – kanske inte är så långt från sanningen”. Och visst kan man konstatera att Stieg Larssons Milleniumtriologi som fortsatt blåsa över världen sprider en betydligt mörkare bild av det svenska samhället än Pippi, Sommarnattens leende och Barnen i Bullerbyn.
En ny bild?
Så frågan är då om bilden av ”Det goda svenska folkhemmet” håller på att ersättas av en mörkare bild. Personligen tror jag att det krävs mer än så för att utplåna den stereotypa bilden av folkhem, blondiner, höga skatter, vikingar, effektivitet, Abba, Bergman, Palme, ”den svenska synden”, öppenhet och Pippi Långstrump.
Säkerligen blir bilden av Sverige successivt mer mångfacetterad och även mindre idyllisk – bland målgrupper som känner till Sverige och intresserar sig för dessa frågor. Och nya generationer tar över, generationer som inte ser till gamla meriter. Så när händelser som står i motsats till bilden av Sverige som demokratiskt och öppet får uppmärksamhet finns det onekligen en risk att en mer negativ Sverigebild än den vi vant oss vid sprids.
Samtidigt tenderar vi människor att behålla de stereotypa bilder vi har och lyssnar framförallt till budskap som stärker det vi redan tror oss veta. När SD valdes in i riksdagen var vinkeln till exempel att till och med Sverige har fått in ett högerextremt parti i riksdagen. Nyheten fanns i överraskningen över detta får spridning även i det öppna, toleranta Sverige. En internationell reaktion vi känner igen från mordet på Palme och senare Anna Lind.
Positiva nyheter
Och samtidigt som Assange-affären blåst över världen har även positiva aspekter av det svenska samhället fått utrymme. Sverige har till exempel fortsatt lyfts fram som ett föregångsland när det gäller att hantera sin ekonomi. På Davosmötet lyftes det Nordiska exemplet som en framgångssaga i en tid präglad av ekonomisk oro. Finansminister Anders Borg har också vid flera tillfällen i internationell media fått kommentera de ekonomiska problemen runt om i Europa.
Innebär det här att det inte finns några moln på himlen? Är bilden av Sverige är stabil och ohotad? Här är det viktigt att vara medveten om att de frågor vi här pratat om framförallt uppmärksammats i Europa och Nordamerika. I stora delar av världen är Sverige okänt. Och bakom nästa hörn står en ny världsordning där andra länder och aktörer får ökat inflytande. Aktörer som många gånger saknar kunskap om och intresse för Sverige.
Det finns alltså ett moln på himlen, det faktum att Sverige är okänt hos befolkningen i länder vars betydelse bara kommer att växa. Men det är ett moln som kan skingras genom ett aktivt arbete för att etablera nya relationer med en ny värld.
Liselott Bergman, analyschef Svenska institutet
Svenska institutet arbetar med att kartlägga och följa bilden av Sverige utomlands. Genom att ge sprida kunskap om hur Sverige uppfattas – våra styrkor och svagheter – vill vi ge praktiska verktyg till alla som arbetar med andra länder.
Under 2011 lanserar vi vår nya webbplats för Sverigebilden www.si.se/sverigebilden. Det är ett verktyg för information om hur Sverige uppfattas utomlands. Den ger svar på vad olika människor tycker och tänker om Sverige, hur Sverige upplevs och vilka associationer och känslor som Sverige väcker.
För mer information vänligen kontakta:
Liselott Bergman, analyschef Svenska Institutet, 
Jenny Hagblom, press- och informationsansvarig, 