Birgitta Lönnell och Northern Light
Inom ramen för den stora satsningen Scandinavia Today genomfördes för 25 år sedan en samnordisk presentation av sekelskifteskonst i USA. Utställningen hette Northern Light och året var 1982. Projektet blev en framgång, men vägen dit var inte enkel. En av dem som ledde projektet för Sveriges del var Birgitta Lönnell, en av Svenska institutets mångåriga medarbetare.
Inom ramen för den stora satsningen Scandinavia Today genomfördes för 25 år sedan en samnordisk presentation av sekelskifteskonst i USA. Utställningen hette Northern Light och året var 1982. Projektet blev en framgång, men vägen dit var inte enkel. En av dem som ledde projektet för Sveriges del var Birgitta Lönnell, en av Svenska institutets mångåriga medarbetare.
I början av 1980-talet var det dags för en rejäl skandinavisk offensiv i USA. Om jag minns rätt kom initiativet både från Nordiska ministerrådet och från intressenter i Nordamerika. Skandinavisk konst, design och foto skulle visas upp på de bästa amerikanska museerna. Allt skulle ske i nära samarbete med amerikanerna.
Min uppgift blev bland annat att hålla kontakt med och underlätta för de till USA nyanlända utställarna och för att kunna göra det på plats blev jag placerad som kulturattaché i New York. Ganska snabbt fick vi problem.
De nordiska museicheferna var oerhört kritiska när de insåg att amerikanska curatorer skulle vara med och göra urvalet av vad som skulle visas i USA. Det var rejält hätska stämningar. Inte minst måleriet från sekelskiftet ansågs omöjligt att anförtro en utomstående.
Den föreslagna intendenten för den skandinaviska sekelskifteskonsten hette Kirk Varnedoe och var professor på New York University. Att han var i trettioårsåldern gjorde inte de skandinaviska museicheferna gladare.
En av de tyngsta museimännen var överintendenten på Nationalmuseum i Stockholm, Per Bjurström. I samband med att han var på besök i USA passade jag på att bjuda honom och några av de amerikanska curatorerna på middag hemma hos mig. Det var en bländande vacker kväll på min altan med utsikt över Manhattan och stämningen var god.
Det är en av de få middagar jag haft då jag var nästan helt tyst. Samtalen var inspirerande, lärda och, får man väl säga, över min nivå. Jag njöt. När Per hjälpte mig att duka av sa han till mig inne i köket att "de är briljanta, vi måste hjälpa dem!" I Sverige skulle det bli samarbete och inte de långa knivarnas natt när Kirk dök upp. Jag tror att middagen kom att underlätta arbetet för Kirk Varnedoe.
Kirk föreslog titeln Northern Light för konstutställningen och det har ju blivit ett begrepp. Invigningen ägde rum på Corcoran Gallery i Washington och alla kungahusen tillsammans med Islands president fanns på plats. Kirk skulle visa runt gästerna och han sa att han var nervös, så många statschefer.
Jag vaknade till glödande recensioner nästa morgon. Washington Post skrev: "Nothing has prepared us for the astonishing exhibit that goes on view tomorrow at the Corcoran Gallery. 'Northern Light' is so good it is scary. It will leave the viewer shaken". Gissa om jag snabbt telexade hem till Stockholm! Utställningen blev ett genombrott för nordisk konst i Amerika.
Kirk Varnedoe gjorde en lysande karriär efter Nordic Light: snart var han så eftertraktad att fick anlita en agent. För oss på SI blev framgången ett kvitto på hur viktigt det är att verkligen ha folk med kontaktnät på plats utomlands.
Av Birgitta Lönnell