SI genom decennierna
40-talet – Sverige efter kriget
Andra världskriget går mot sitt slut. När freden kommer i maj 1945 har Svenska institutet för kulturellt utbyte, SI, verkat i tre månader. Institutet ska vara en förening för kulturellt utbyte och ansvara för att höja landets anseende i världen i samråd med kulturlivet, universiteten, affärsvärlden och folkrörelserna. Intresset för Sverige utomlands är stort. De första trycksakerna: Introduction to Sweden och Facts about Sweden publiceras. Socialtjänstemän, fackföreningsfolk, industriledare och forskare besöker välfärdslandet och vägleds av institutet. Studieutbytet tar fart främst med USA, de nordiska grannländerna, England och Tyskland. FN begär Sveriges hjälp med studieutbyte. Svensklektorer i utlandet är efterfrågade. Svenskt konsthantverk och arkitektur visas i Paris och Milano. Utställningen Sweden Today visas i alla världsdelar. Arne Sucksdorffs film Människor i stad, producerad på uppdrag av SI, vinner en Oscar 1949. Institutet har 25 anställda och finansieras både av staten och av privata intressenter.
50-talet – Start för svenskt biståndsarbete
Svensk levnadsstandard förbättras och Sverige har råd att hjälpa omvärlden. Biståndsviljan växer i Sverige och institutet får utökade uppdrag inom biståndsområdet. Intresset för Sverigebesök för att studera hälsovård, undervisning, teknik, konsumentkooperation och stadsplanering är fortsatt stort och SI lägger program för besökarna. Det är ett pionjärarbete som leder till bildandet av Nämnden för Internationellt Bistånd, NIB, som övertar biståndsuppgifterna från SI i början på 60-talet. NIB utvecklas vidare och blir sedan Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete, Sida. Inom Sverigeinformationen börjar nu produktionen av faktablad inom olika ämnen och på flera språk. Närmare åttio utländska universitet har svensklektorer, en viktig position för spridning av kunskap om Sverige. En storhetstid för svensk formgivning inleds. Föreningen Svensk Form och SI producerar i samarbete utställningar och turnéer världen över. Antalet anställda på SI ökar till sextio.
60-talet – Hur ska Sverige profileras?
Intresset för hur Sverige profileras i utlandet ökar hos regeringen. 1966 etableras Kollegiet för Sverigeinformation, ett initiativ för att samordna de olika aktörerna inom området och med klar inriktning att profilera Sverige i utlandet. Initiativet skapar utrymme i statsbudgeten och leder till att institutets resurser ökar. SI utökar verksamheten inom flera områden. Sveriges möjligheter att synas på teaterfestivaler och på musikfestivaler förbättras. Svensk glaskonst uppmärksammas i omvärlden och genom institutets distribution av spelfilm tillgodoses det ökande intresset för Ingmar Bergman. Möjligheterna till kontakter med Östeuropa förbättras och flera utbytesprogram inrättas. Institutet får möjlighet att trycka publikationer och faktablad på fler språk. Trotjänaren Facts about Sweden trycks i stora upplagor på ett flertal språk. Sverigehuset i Kungsträdgården invigs 1969.
70-talet – Kontakter med nya delar av världen
Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet byter 1970 namn till Svenska institutet, en statligt finansierad stiftelse. Kontakterna med Västeuropa och USA är väletablerade, liksom i viss mån med Östeuropa. Nu växer intresset för u-länderna. SI:s kompetens inom stipendiehanteringen för med sig allt fler uppdrag inom utbildnings- och forskningsområdet. Bland annat inrättas Gäststipendieprogrammet som är öppet för ansökningar från hela världen. FN-stipendierna hamnar åter hos institutet och stipendiehanteringen blir en betydande del av arbetet. Experter, politiker och forskare studerar demokrati i funktion och skapar hållbara kontakter med svenska institutioner. Under 1973-1974 görs nästan 1300 besöksprogram. 1971 invigs Svenska kulturhuset i Paris (CCS) som alltsedan dess har organiserat utställningar, konferenser och konserter, visat svensk film, arrangerat kurser i svenska språket och varit en viktig punkt för information om Sverige.
80-talet – Mer resurser ger större satsningar
En av decenniets största satsningar är Scandinavia Today, en uppmärksammad nordisk samlingsutställning med Northern Light, den nordiska konsten i fokus, som genomförs i USA. Den följs av projektet New Sweden – 88 där mer än 70 seminarier kring samhällsfrågor organiseras runt om i USA. Under 70- och 80-talet har SI ett forskarstipendieprogram som omfattar 25 miljoner kronor per år. Intresset för utbyte med utvecklingsländer är fortsatt stort och en del av biståndet avsätts för kulturutbyte. I Sverige turnerar musik- och teatergrupper från Afrika, Latinamerika och Asien. Svenska kulturarbetare reser ut. Den största framgången under 80-talet är Möt Indien, en festival som börjar i Kungsträdgården och sprids över landet. Svenska finns i läroplanen vid åtta lärosäten i Estland, Lettland och Litauen. Den nya datatekniken skapar nya möjligheter för distribution av Sverigeinformation. Under 80-talet inleds en datorisering av kontaktregistren som skapar utrymme för mer målgruppsinriktade utskick.
90-talet – Nya grannläder i öst
Efter Berlinmurens fall är institutet en viktig del i arbetet med att integrera de nya grannländerna i ett europeiskt samarbete. Institutet får betydande resursförstärkningar genom Östersjömiljarden och kontakterna med grannländerna österut intensifieras. Inom utbildnings- och forskningsområdet inrättas Visbyprogrammet för utbyte med Baltikum, Polen och nordvästra Ryssland. Visbyprogrammet blir det största av SI:s stipendieprogram. I mitten av nittiotalet kommer 500 stipendiater årligen till Sverige med hjälp av stipendier från SI. SI får uppdraget att informera om svensk högre utbildning i utlandet. Seminarier i svenskt statsskick, demokrati och mänskliga rättigheter lockar journalister, blivande parlamentariker och forskare. Projektet Solen och Nordstjärnan på Grand Palais i Paris blir den hitintills största kulturmanifestation som SI genomför. Intresset för svensk dans ökar och SI stöttar svensk medverkan på internationella festivaler. Mer än 3500 visningar av svensk film organiseras i 84 länder i samarbete med lokala filminstitut och cinematek. SI har 110 anställda.
2000-talet – Sverigefrämjande blir huvudinriktningen
SI är en myndighet med uppgift att skapa goodwill och förtroende för Sverige. Institutet bygger nu upp kunskap och referenser kring public diplomacy och nation branding för att sprida kunskap om de verktyg vi och andra arbetar med när vi marknadsför Sverige. Med lanseringen av Sweden.se - the official gateway to Sweden har möjligheterna att sprida information om Sverige gått in i en ny fas. Nu finns möjlighet att nå oändligt många fler människor runt om i världen med information om Sverige. Institutet tar initiativ till större satsningar i utvalda länder, några exempel är Scopriamo la Svezia i Italien, och Svedületes i Ungern. SI utvecklar och tar vara på kontakterna med de många studenter som varje år kommer till Sverige genom ett alumninätverk. Institutet lämnar Sverigehuset 2002 för att flytta till Gamla Stan. Sweden Bookshop, SI:s bokhandel med böcker om Sverige på många språk flyttar med och lockar nu många turister på Slottsbacken. SI har 90 anställda.
2010-talet – Nya länder på världsscenen
Den internationella arenan förändras och nya länder tar plats vilket leder till nya geografiska prioriteringar för där länder som exempelvis Kina och Indien får större vikt. I och med att det digitala landskapet förändras så finns SI representerat på allt fler digitala arenor och plattformar. SI arbetar med övergripande konceptsatsningar som exempelvis Svenska Innovationer för att öka verksamhetens genomslag. SI har 95 anställda