Standardverk om svenska språket
Svenskan är ett av världens mest väldokumenterade språk med både historiska och nutida större ordböcker, stora grammatikor och skrivhandledningar. Nedan följer ett urval av standardverk om svenska språket.
Svensk ordbok (SO)
Svensk ordbok (SO) är ett nytt verk från Svenska Akademien, en ingående beskrivning av det moderna svenska ordförrådet. Den nya ordboken ersätter både Nationalencyklopedins ordbok och det gamla standardverket Svensk ordbok.
Ordboken innehåller 65 000 uppslagsord med 70 000 huvudbetydelser, ytterligare 27 000 betydelsenyanser och 5 000 idiom. Ordboken innehåller också 1 100 belysande meningar, ofta bevingade ord. Dessutom finns 400 stilrutor med vanliga språkriktighetsfrågor och ords stilnivåer.
Svensk ordbok är ett hjälpmedel för att förstå orden i en text, med upplysningar om etymologi, böjning, uttal, stilvärde, betydelse, fraseologi och konstruktionssätt. Samtliga ord är försedda med datering. Omfånget är 3 700 sidor fördelade på två band i en box.
Ordboken har utarbetats av Redaktionen för Svenska Akademiens samtidsordböcker vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Distributionen sköts av Norstedts.
Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
SAOB är en historisk ordbok som beskriver all slags skriven svenska från 1521 till våra dagar och är det största uppslagsverk som givits ut i Norden.
I SAOB ges, förutom en detaljerad och noggrann behandling av ordens betydelser, även en redogörelse för ordens stavning, uttal och böjning samt en kortfattad beskrivning av ordens historia och ursprung. Ordens betydelse illustreras även med ett antal språkprov. Sista bandet i ordboksserien beräknas komma ut 2017.
SAOB finns även fritt tillgänglig på nätet.
Se: www.saob.se
Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
I april 2006 presenterades den trettonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Cirka 10 500 nya ord har tagits in vilket innebär att ordlistan nu omfattar cirka 125 000 ord. Några nyheter: dissa, fågelinfluensa, blogg, jihad och sommarprata.
Runt 5 500 ord har försvunnit, exempelvis budoarstämning och fattigmansstuga. Svenska Akademien poängterar att ord som tagits bort naturligtvis fortfarande kan finnas kvar i svenskt språkbruk men att SAOL inte är en historisk ordlista utan en rättskrivningsordlista över samtidsspråket. Det som avgör om ett ord ska vara med i SAOL är dess frekvens i skrift.
En förändring i nya SAOL är att bokstäverna v och w skiljs åt. En annan viktig nyhet är de normativa inslagen. Redaktionen ger rekommendationer, särskilt när det gäller stavning, böjning och användning av utländska låneord. ”Använd hellre” skriver man vid otympliga uttryck som inte fungerar i det svenska språksystemet, exempelvis benchmarking.
En skannad version av ordlistan finns även på nätet.
Se: www.svenska.akademien.se/web/Ordlista.aspx
Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktioner och fraser
Svenskt språkbruk ger svar på många olika slags frågor om hur ord kombineras. Det kan gälla grammatiska konstruktioner, fasta fraser och talesätt och samtalsfraser. Ordboken innehåller ca 85 000 konstruktioner och fraser och drygt 70 000 belysande exempel, hämtade från autentiska texter.
Exempel:
Heter det vara aktsam om eller vara aktsam med?
Kan man säga billigt pris likaväl som lågt pris?
Vad betyder ”sitta som spindeln i nätet”? Kan frasen varieras och i vilka sammanhang används den?
Svenskt språkbruk ersätter standardverket Svensk handordbok men är helt nyskriven och betydligt mera omfångsrik. Ordboken kom ut 2003 och har utarbetats av dåvarande Svenska språknämnden.
Svenska Akademiens grammatik (SAG)
1999 kom Svenska Akademiens grammatik (SAG) ut, efter 13 års arbete, ett verk som gjorde svenska språket till ett av de bäst beskrivna språken i världen. Det är en svensk standardgrammatik avsedd för universitetsstuderande, forskare, lärare, professionella språkbrukare och en språkintresserad allmänhet.
SAG beskriver det svenska språket i tal och skrift. Det är en deskriptiv grammatik som i princip inte ger några rekommendationer, utan beskriver hur språket kan se ut och låta i olika sammanhang. Regionala varianter tas upp och talrika exempel ges.
SAG omfattar fyra volymer: 1. Inledning, bibliografi, register; 2. Ord; 3. Fraser; 4. Satser och meningar.
Huvudförfattare är professorerna Ulf Teleman (Lund), Staffan Hellberg (Stockholm) och Erik Andersson (Åbo).
Svenska Akademiens språklära (SAS)
Svenska Akademiens språklära är en mindre efterföljare till SAG, avsedd för en större målgrupp. Det är en översikt över svenskans grammatik som i stort sett följer SAG:s systematik men den är inte lika detaljrik. Dock innehåller även språkläran många belysande exempel.
Till skillnad från SAG är Svenska Akademiens språklära normativ och tar tydligare ställning i språkriktighetsfrågor.
Författare till språkläran är professor Tor G. Hultman.
Språkriktighetsboken
I juni 2005 publicerade Svenska språknämnden (numera Språkrådet)Språkriktighetsboken. Ett trettiotal språkvetare, språkvårdare och skribenter har deltagit i arbetet. Det är en mycket ambitiös bok, som närmast kan jämföras med Åke Åkermalms Modern svenska eller Erik Wellanders Riktig svenska.
Språkriktighetsboken är i hög grad resonerande. Den innehåller 57 kapitel där varje kapitel ägnas åt en, eller egentligen flera, språkriktighetsfrågor. Först presenteras problemet kortfattat. Därefter följer ett långt avsnitt, Fakta och diskussion, där man får ta del av historisk bakgrund, stilistiska kännetecken, argument för och emot olika konstruktioner. Till sist kommer Rekommendation från Språknämnden.
Problemen som tas upp är sådana som ofta kommer upp i frågespalter, debatter och böcker. Sådant som går att hitta i ordböcker och andra befintliga verk, exempelvis böjningsformer, finns inte med i Språkriktighetsboken. Några exempel på innehållet: ”Kommer infinitivmärket (att) försvinna?”, ”före och innan – Vi målar om garageporten innan middagen.”, ”Du kan passa på att/och klippa dig.
Handbok i svenska som andraspråk
Handbok i svenska som andraspråk är en ny typ av bok för den som inte har svenska som modersmål men ändå kan en hel del svenska. Svårigheten för avancerade andraspråksanvändare är ofta att kunna använda språkkunskaperna på rätt sätt i specifika situationer som ställer höga kommunikativa krav.
I handboken finns råd och regler för hur svenskan används i arbete, studier och samhällsliv. Den första delen av boken utgår från konkreta situationer, t.ex. olika typer av telefonsamtal, kontakt med myndigheter, formella möten. Den andra delen är en alfabetisk uppslagsbok. Artiklarna här gäller vanliga svårigheter i tal och skrift, t.ex. hur man uttrycker artighet, hur man skriver adresser i Sverige, partikelverb.
Handboken lämpar sig både för självstudier och undervisning.
Handbok i svenska som andraspråk har utarbetats vid Språkrådet av Claes Garlén och Gunlög Sundberg och kom ut i juni 2008.