• För lärare
  • Digital språkinlärning
  • Sång och musik
  • Läromedel: förteckning
  • Standardverk
  • Läromedelsutställning
  • Låna e-böcker
  • Språkvårdsorgan
  • Nyhetsbrev

• Digital språkinlärning
  • Facebook
  • Nätresurser för ordförrådet
  • Poddradio
  • Webbvideo

Webbvideo i svenskundervisningen

Vad är webbvideo?

Med webbvideo menas här framför allt ett digitalt filminslag som har gjorts tillgängligt gratis för allmänheten på en webbplats. Begreppet används alltså i det här sammanhanget med bred tolkning och täcker därför bland annat inslag på Sveriges Televisions webbplats där vanliga tv-program visas, korta nyhetssnuttar som behandlar ett visst dagsaktuellt ämne eller visuella material på ett videowebbforum.

För att kunna integrera webbvideo på dator i ett lektionssammanhang behöver man förstås ha tillgång till dator, internetuppkoppling, samt projektor eller heldatoriserat klassrum. Möjligtvis måste man ladda ner en speciell mjukvara, som ett insticksprogram (eng. plugin), för att kunna titta på ett videoinslag. Dessa är över lag gratis och relativt okomplicerade att installera.

Varför webbvideo?

Webbvideo kan ge studenterna möjlighet att öva hör-och-se-förståelse, skrivande, muntlig interaktion, och kulturaspekter. Med webbvideo kan man relativt enkelt integrera autentiskt tidsaktuellt mediamaterial i svenskundervisningen.

Att videomaterialet ger betydelsebärande visuella ledtrådar kan ibland vara ett bra komplement till studenternas förståelse när ordförråd saknas. Den visuella aspekten kan även vara viktig från kultursynpunkt. Webbvideo kan skapa variation i kursmaterialet och på så sätt bidra till en alert, intressant klassrumskontext genom att ge studenterna möjligheter att skapa sig en bild av nutidssvenskan, hur den varierar inom det svenska språkområdet, samt tillhandahålla upplysningar om svenskans sociokulturella sammanhang.

Ett annat plus är det praktiska i att man lätt kan länka till dylikt material från en kurswebbsida. Nackdelen är kanske att sådant material ofta är ”datumstämplat” och snart räknas som inaktuellt igen (detta beror förstås på webbplatsens karaktär). Tekniska problem kan också förekomma, eller så kan materialet plötsligt tas ner från webben, och ibland upphör ett program helt att existera. Slutligen bör tilläggas att man naturligtvis måste tänka på upphovsrätten och hur detta påverkar hur man kan använda dylika material för utbildningssyfte. Nedan ges ett par specifika exempel på hur man kan integrera webbvideo i undervisningen.

Lilla aktuellt och Lilla löpsedeln

Lilla aktuellt är ett kortare nyhetsprogram från Sveriges Television som sammanfattar nyheter med en svensktalande barn- och yngre ungdomspublik som målgrupp. En gång i veckan sänds ett kvartslångt program, Lilla löpsedeln, för samma målgrupp. Stilen och ordförrådet är enklare än i vuxenorienterade nyhetsprogram (men kan ändå vara krävande för nybörjare och fordra genomgång av ordförrådet), och domänerna avslöjar ganska ofta
den yngre tilltänkta målgruppen (gulliga djurnyheter och frågesportstävlingar mellan skolklasser är till exempel vanliga).

En risk med barnorienterat material är att det kan verka ointressant eller helt enkelt för barnsligt för de vuxna studenterna. Jag har dock använt Lilla aktuellt i andra terminens svenska med avsikt att förbättra studenternas förståelse av talad kontextualiserad svenska, samt för att få igång diskussion och interaktion. Att skriftligt sammanfatta veckans nyheter som presenteras i Lilla löpsedeln är också en förekommande hemläxa som kompletterar andra uppgifter i kursen.

Svenska morgontidningars webbplatser

Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter publicerar vanligtvis dagligen nya korta inslag av "webb-tv". Dessa inslag riktar sig ofta till en bredare och främst vuxen publik. Man kan förslagsvis använda materialet i klassrummet för hör-och-se-förståelse-övningar (exempelvis med förberedda frågor om innehållet, frågesport, eller med påståenden som studenterna utvärderar som sanna eller falska) och för diskussionsövningar.

Man kan också integrera liknande övningar vid prov- och tentatillfällen eller ge dem som hemläxor. I mån av tid innan man lyssnar kan studenterna som förövning till exempel spekulera om innehållet baserat på inslagets rubrik och man kan introducera nytt ordförråd. Med dessa liksom med andra webbvideomaterial brukar studenterna uppskatta att få möjlighet att lyssna ytterligare en eller två gånger.

YouTube 

Sajten YouTube har ett stort utbud då vem som helst kan lägga upp videomaterial där. En fördel med YouTube är att materialet verkar hålla längre och om man skriver in ett sökord får man ofta en lista med flera relevanta videor som svar. Materialets kvalitet varierar dock ganska kraftigt. Man hittar ofta videor som växlar mellan stillbilder snarare än en rörlig bild. Beroende på hur man använder materialet kan detta också fungera.

Jag har bland annat använt YouTube för kultur- och musikövningar där till exempel studenterna lär känna en artist som sjunger på svenska (lyssnar på en sång och fyller i en lucktext eller liknande; efteråt kan klassen kanske också sjunga själva, eller diskutera och reflektera över sångtexten). Genom YouTube-videor kan man dessutom få inblick i kulturella företeelser, exempelvis hur det går till när gymnasieelever tar studenten, Sverige i EU, eller hur samisk jojk låter. 

Annat videomaterial

Jag har också hittat intressant videomaterial på andra webbsidor som man kan använda i svenskundervisningen. Ett exempel är korta videosnuttar om bland annat arkeologiskt viktiga föremål från vikingatiden på Historiska museets webbsida. En annan möjlighet är förstås att integrera sitt eget insamlade videomaterial i kursplanen på ett etiskt och pedagogiskt sunt sätt. Det är ju tacksamt att man, lärare emellan, genom webben idag lättare kan dela med sig av egentillverkat kursmaterial.

Ett urval av olika arbetsblad, inklusive en del för övningar som baseras på webbvideo från olika nätresurser, finns under länkarna till svenskan vid Cornell University i högermenyn.

Av Cecilia ”Cissi” Ovesdotter Alm
Department of German Studies, Cornell University
2009-05-18

Cecilia ”Cissi” Alm har doktorerat i språkvetenskap vid University of Illinois. För närvarande ansvarar hon för svenskprogrammet vid Cornell University.

Åsikterna som framförs i artikeln är författarens egna.