• För lärare
  • Digital språkinlärning
  • Sång och musik
  • Läromedel: förteckning
  • Standardverk
  • Läromedelsutställning
  • Låna e-böcker
  • Språkvårdsorgan
  • Nyhetsbrev

• Digital språkinlärning
  • Facebook
  • Nätresurser för ordförrådet
  • Poddradio
  • Webbvideo

Poddradio i svenskundervisningen

Varför poddradio?

Målet är först och främst att utveckla studenternas hörförståelse, kreativa skrivande och kulturella kompetens, medan de som nästa steg ska framställa egna avsnitt. Poddradio erbjuder dessutom variation i kursplanen, bekväm nättillgång, och enkel materialdelning lärare emellan.

Huvudprincipen för att satsa på ny teknik är förstås att man utgår från kursmål (snarare än tekniken i sig). Valet av poddradio i det här fallet berodde i första hand på att språkinlärare har påpekat att just tal, jämfört med skriven text, uppfattas som svårt i svenskan. Det är förståeligt när man har att göra med ett så ljudrikt språk med en speciell språkmelodi.

Med poddradioformatet har Cornellprogrammet hittat en tidsbesparande, billig och flexibel modell som flätar samman färdigheterna lyssna och skriva med realia. Förhoppningsvis kan lyssningsavsnitt som är kulturellt relevanta, aktuella och tematiskt intressanta stärka språkinlärarnas receptiva nivå av talad svenska. Samtidigt fungerar de som inspiration för kreativ skrivträning i dagboksformat som delvis anpassas till varje students individuella intressen, motivationskällor och språkbehov.

Vad är poddradio?

Poddradio är webbsändningar indelade i avsnitt.  Det fiffiga med poddradio är att man enkelt kan prenumerera på en poddradiosändning via en podcastklient som iTunes och få nya avsnitt automatiskt levererade till sin dator, utan att behöva finnas på plats vid ett sändningstillfälle.

Man kan också kontrollera hur avsnitt levereras, enkelt lyssna flera gånger på avsnitt eller avbryta en prenumeration när det är önskvärt. Poddradio markeras ofta med en prenumerationssymbol. En portabel iPod eller mp3-spelare kan vara praktisk när man vill lyssna på avsnitt till exempel när man är på väg till och från universitetet.

Poddradio som kursmaterial 

Svenskprogrammet vid Cornell har utvecklat poddradio som ett av flera läromaterial under första årets studier i svenska. Med egen poddradio kan man manövrera innehåll och språknivå. Man kan också lätt byta ut enskilda kulturellt föråldrade avsnitt, medan man behåller andra till kommande terminer. Det första avsnittet lyssnar kursdeltagarna på efter några veckors svenska. Sedan släpps ett avsnitt ungefär en gång i veckan under terminens gång.

Varje avsnitt handlar om ett politiskt, samhällsvetenskapligt eller kulturellt ämne, till exempel Sverige i Europa, deckarlitteratur, ramadan och halloween som nya svenska traditioner, eller svenska miljösatsningar. Under varje avsnitt tillkännages ett hemligt tema med inspirerande frågor som varje kursdeltagare individuellt kan reflektera fritt över i en kort dagbokstext, där man får utrymme för att leka med svenskan.

Det hemliga temat kan exempelvis handla om att beskriva en fantastisk upplevelse som man också rekommenderar andra. Det kan också kräva att man söker information om ämnen som EU eller ett valfritt skandinaviskt företag, eller fordra kritiskt jämförande, till exempel mellan mångkultur i Sverige och USA.

Vad tycker studenterna?

Låter modellen för fri eller kaotisk för nya svenskstudenter? Jag vill mena att den fungerar. Det kan vara nyttigt att utsättas för språkexempel som utmanar och ligger ett snäpp utöver ens nuvarande språkförmåga. Det verkar också viktigt att ge studenter tillfälle att vinkla kulturellt relevanta skrivuppdrag efter eget behag och pröva på hur man framför sina synpunkter med den svenska språkfärdighet man för tillfället har.

Vid en enkät i slutet av HT 2008 fick modellen 4,8 av 5,0 som genomsnittlig utvärdering, vilket tyder på att kursdeltagarna var nöjda.  En sammanfattande tolkning av svar på en frivillig enkät i mitten av HT 2008 visar att studenterna bland annat tyckte om att lyssna på (tydlig) svenska, att upprepning tilläts, och att ämnena var aktuella och generellt intressanta. De gillade att de inte begränsades, att det här formatet bidrog till övningsvariation och att det var en utmaning. Skrivfriheten uppskattades också. Just att man inte förstod allt eller inte kunde stava till alla ord man hörde kunde upplevas som något frustrerande, men anpassade frågor eller samråd angavs som en mottaktik. Sådana problem är fullt förståeliga, men uppvägs nog av de positiva aspekter som angetts.

Studenter producerar egna avsnitt

Som nästa steg har nu avsnittsproduktion lagts till i andra terminens svenska. Tanken är att studenter mestadels parvis utvecklar kulturella avsnitt som andra kursdeltagare sedan lyssnar på och skriver om. Avsnittsproduktionen görs i en stegvis process, med feedback från läraren efter både textutarbetning och försöksinspelning, innan avsnittet släpps till kurskamraterna. Här integreras alltså produktiva muntliga färdigheter, uttal, varierande inslag om svensk och skandinavisk kultur och gruppsamarbete.

Inför vårterminen 2010 planeras även poddradioproduktion i en engelskspråkig kulturkurs. Då kommer studenterna att utveckla kulturorienterade avsnitt om nordiska teman med yngre skolelever som tilltänkt målgrupp.

Variationsmöjligheter 

Poddradio kan förstås användas på många olika sätt. Formatet som har beskrivits ovan skulle kunna utvecklas med avsnitt:

• med olika talare för att uppnå ett rikare röstutbud
  
• med intervjuer istället för lästa texter eller reportage
  
• med videomaterial (eng. vodcast)
  
• genom att anpassa autentisk poddradio till undervisningen.

• Bra ljudkvalitet uppskattas. Jag har lyckligtvis haft tillgång till en inspelningsstudio. Man kan annars spela in ljudfiler med program som Audacity (fri ljudredigerare för flera plattformar) eller GarageBand (endast för Mac, ingår i iLife).
• Expressiviteten i läsarrösten är viktig. En lyssnare tycker att en förkyld röst lät ledsen, till exempel.
• Sändningtidens längd kan man förstås experimentera med. Cornellprogrammet har satsat på kortare avsnitt (cirka 1 till 4 minuter) för att uppnå en produkt som är intresseväckande och kul att lyssna på.
• Improvisation eller uppläsning av ett förberett textreportage? Med förberedda texter blir redigeringstiden kortare (men med improvisation kan det nog bli mer pratigt).

Jag vill passa på att tacka studenterna men även följande personer vid Cornell för deras hjälp med projektimplementering eller inspirerande samtal: Richard Feldman, Nick LaVerne, och Dan Gaibel. Vid ett tidigare pilotprojekt vid University of Illinois var James Witte, Liam Moran, Paul Riismandel och Douglas Mills till stor hjälp.

Av Cecilia ”Cissi” Ovesdotter Alm
Department of German Studies, Cornell University
2009-05-18

Cecilia ”Cissi” Alm har doktorerat i språkvetenskap vid University of Illinois. För närvarande ansvarar hon för svenskprogrammet vid Cornell University.

Åsikterna som framförs i artikeln är författarens egna.