Nätresurser för ordförrådet
Ord- och fraskunskap är en central aspekt när man lär sig ett språk. Om man inte är professionell pantomimskådespelare kan man helt enkelt inte kommunicera utan ord och uttryck. Här ges några förslag på webbresurser som kan vara till hjälp vid ordinlärning.
Bakgrund om ordkunskap
Flera aspekter ingår i ordkunskap: ordets betydelse(r), hur det stavas, dess uttal och grammatisk information. Dessutom kan ord vara stilistiskt formella eller informella och ha en negativ, neutral eller positiv baskonnotation eller markera känslor. Det kan vara bra att känna till ords vanliga ”grannord”, eller hur ord samverkar och varierar med kontexten, till exempel domän, texttyp och funktion. Figurativa och sociala betydelseaspekter kan också spela roll.
Slå upp ord och kontrollera stavningen
Säkert använder vi alla ibland webbordböcker. En del gillar Lexin, Tyda eller Norstedts. Googles maskinöversättningsverktyg kan också fungera som ord- eller frasbok. När man redan har lite svenska i bagaget kan Synonymer.se variera ordförrådet i till exempel skrivuppgifter. I sökbara SAOB finns information om ords härkomst och SAOL är nyttig för ord- och stavningskontroll. Man kan installera gratis stavningskontroll för Firefox, och det kan vara praktiskt om ordbehandlaren saknar svensk ordlista (man kan kopiera över text i formulär eller textlådor i webbläsaren).
Använd talsyntes
Svenskan är ett fonetiskt spännande språk. Förutom systemet av enskilda ljud (fonem) finns det melodiska aspekter på ord-, fras- och satsnivå. Exempelvis företaget Acapela group har en webbdemo med svenska röster som man kan utnyttja som modell. Man kan skriva in ord, fraser eller meningar och höra hur de uttalas och kanske härma. Även om talsyntes är ganska robust gör tekniken naturligtvis fel ibland; lyssna till exempel på "Jag äter en banan" eller "Jag såg tomten på julafton" i demon.
Man kan även experimentera med receptiva färdigheter och se om man kan känna igen till exempel vilka ljud som är långa, vilka tonkurvor ord har, vilka orddelar som är betonade, var ordgränser går, med mera. Det kan då vara intressant att fundera på och diskutera hur intonation också varierar med känslomässiga eller kontrasterande röstindikationer.
Utveckla ordförrådet
En strategi för att utveckla ordförrådet är att lära sig en mängd nya ord inom samma tema, t.ex. bostad eller fritid. För sådana övningar är Lexins bildteman och animerade bildteman (med ljud och video) en utmärkt resurs. En del semantiska domäner utvecklas snabbt. Datorer och webben är ett sådant exempel, och en enkel strategi för att hänga med i en del av den utvecklingen är att ställa om gränssnittsspråket till svenska i Gmail, Facebook, med mera.
Ett annat intressant alternativ för att utvidga ordförrådet är lexikonet Svenskt ordnät. Via Uppsala universitet finns en sökbar utvecklingsversion där man framför allt kan slå upp substantiv och verb. Det svenska ordnätet anknyter till sin engelska föregångare WordNet med begreppsrelationer inom synonymgrupper som utgångspunkt. På sätt och vis försöker ordnätet härma ett mentalt lexikon som kan motiveras utifrån språkvetenskaplig forskning. Med ordnätet kan man utvidga sitt ordförråd via lexikala relationer. Slår man exempelvis upp ordet "vante" får man fram definition och information om ordklass.
|
vantar-1, vante-1 [n] handbeklädnad i mjukt mtrl avsedd att värma o/el skydda |
Sedan kan man titta på "vante" i ett visuellt träd med klickbara ord. Hyponymi och hyperonymi är semantiska relationer som visar underordnad (mer specifik) respektive överordnad (mer generell) betydelse. Till vänster finns ett hyponymiträd från ordnätet för ordet "vante", med dess hyperonymiträd till höger. De klickbara länkarna finns inte här.
Genom ett överordnat begrepp kan man utforska en del av ett tema eller en domän, till exempel som inledning till tematiska text- eller samtalsövningar.
Sök i Språkbanken
Ett problem med ordböcker är att de ger lite eller ingen information om ord och frasers sammanhang. Att lära sig kollokationer – det vill säga vilka andra ord som ett ord brukar förekomma tillsammans med – är viktigt i ett nytt språk. Några exempel är prosodiska flerord som partikelverbet "tycka om" och frasen "korv med bröd", men också att verbet "ingå" ofta förekommer med substantiven "avtal" eller "äktenskap", och att "regeringen" och "proposition" i svenska hör till den politiska domänen. Många googlar väl för att få sådan lexikal information. Det fungerar ofta även om kontexten inte blir så lättöverskådlig och man ibland förlorar information.
I Språkbankens konkordanser kan man lättare överblicka resultaten. Söker man t.ex. på "rasande" i en tidningstext (GP01) ser man bland annat att ordet ofta förekommer före "fart" eller "tempo". Man kan också välja texttyp och se hur det påverkar lexikala mönster. Det går till exempel att undersöka vilka ord som förekommer i kontext av andra ord med positiv eller negativ ton, eller hur pass aktuella ord är i presstexter från 1990-talet jämfört med i Strindbergs texter. Språkbanken har också information om frekvenser, vilka de vanligaste svenska orden är i textsamlingar, samt exempelvis namnstatistik.
Av Cecilia ”Cissi” Ovesdotter Alm
Department of German Studies, Cornell University
2009-11-05
 |
Cecilia ”Cissi” Alm har doktorerat i språkvetenskap vid University of Illinois. För närvarande ansvarar hon för svenskprogrammet vid Cornell University.
|
Åsikterna som framförs i artikeln är författarens egna.
Länkar till nätresurser för ordförrådet