Styrelseskick och politik i Sverige
"All offentlig makt i Sverige utgår från folket." Så lyder första paragrafen av regeringsformen, en av de fyra grundlagarna i Sverige. Paragrafen är grunden till Sveriges parlamentariska demokrati. Det betyder att alla har samma rättigheter och möjligheter att uttrycka sina åsikter, och att alla har rätt att granska hur politiker och myndigheter utövar sin makt.
Omkring sju miljoner människor i Sverige är röstberättigade och har möjlighet att påverka vilket politiskt parti som ska representera dem i riksdagen (det nationella parlamentet), landsting och kommuner. Allmänna val hålls vart fjärde år. I internationella jämförelser har Sverige ett högt valdeltagande, även om det har sjunkit till cirka 80 procent de senaste årtiondena. Vid senaste valet i september 2010 blev Fredrik Reinfeldt den förste moderate statsministern som fått förnyat mandat.
Riksdagen är det beslutsfattande organet i Sverige. I riksdagen sitter 349 ledamöter som röstats fram i valet. De beslut som fattats i riksdagen verkställs av regeringen. Regeringen kan även lägga fram förslag till nya lagar eller lagändringar för omröstning i riksdagen. Sedan 1995 är Sverige medlem i EU. Det betyder att många nya lagar som stiftas i Sverige grundas på EU-direktiv.
Svensk förvaltning bygger i hög grad på decentralisering. På lokal och regional nivå är kommuner och landsting självständiga politiska enheter med tydligt definierade ansvarsområden. Kommunerna har till exempel hand om stadsplanering och skolor, medan landstingen ansvarar för områden som hälso- och sjukvård och infrastruktur.