Språkbyte på Öresundsbron
Esbjörn Mildh byter från danska till svenska på väg till jobbet. "Det sänker stressnivån, eftersom jag lämnar jobbet i samband med att jag lämnar språket", säger han.
Esbjörn är en av många pendlare över sundet. Utbildad ekonom och kaospilot (en sorts projektledare) fick han för tre år sedan jobb på Teknik och samhälle, ett tvärvetenskapligt utbildningsområde på Malmö högskola.
– Det hjälpte så klart att jag kan svenska så pass bra. Jag lärde mig svenska som barn, eftersom min far är finlandssvensk och vi var ofta på semester i svensktalande delar av Finland och i Sverige. Jag var redan då en pratsam person, och det skyndade nog på språkutvecklingen, ler han.
Språkbytet under resvägen sker omedvetet och naturligt. Esbjörn växlar obehindrat mellan de två språken, talar, skriver, förstår och läser både svenska och danska. Grovt uppdelat tillhör danskan den privata sfären, medan svenskan och jobbet hör ihop. Det är här den positiva effekten av avkoppling från jobbet kommer in.
– Språkbytet gör det så mycket lättare att lämna jobbet när jag kommer hem. Jag jobbar på svenska och umgås och roar mig på danska helt enkelt, säger han.
 |
| Sedan Öresundsbrons öppnande 2000 har pendlingen över Öresund mer än femdubblats. Foto: www.imagebank.sweden.se © Martin Nyman |
Svensk stavning kan vålla bekymmer
Det kan till exempel vara vokalerna som ibland skiljer sig åt mellan språken. Men då är ordbehandlingsprogrammens stavningskontroller ovärderliga.
– När jag skriver offerter till exempel, då kollar jag även med någon kollega. Då måste stavningen vara helt rätt.
Och bildspråket med olika fasta uttryck skiljer sig åt ganska ofta. Det kan uppstå komiska effekter av sammanblandningen och så kallade false friends, fallgropar i språken.
– Men det bjuder jag på, säger han obesvärat.
I utbyte mot stavningshjälpen och de glada skratten får Esbjörn emellanåt agera konsult i danska språket och danska förhållanden gentemot kollegorna. Ibland skriver han rapporter på jobbet på danska, för det tar minst tid.
– Skulle jag skriva på svenska så skulle arbetet med formen ta tid från innehållet. Och hittills har ingen klagat, säger han.
Skillnader i beslutsprocessen
Eftersom Esbjörn Mildh arbetar med organisationsfrågor och projektledning, kan han göra intressanta jämförelser mellan svenskt och danskt arbetsliv och de olika kulturer som råder.
– Beslutsprocesserna ser olika ut. I Sverige ska det oftast råda konsensus, medan i Danmark är det mer OK att ifrågasätta och diskutera. Den svenska diskursen är oftast lite väl politiskt korrekt. Kanske beroende på ett starkare folkhem i Sverige, i Danmark är det lite mer var man för sig.
Att leva med två kulturer
Vad innebär tillgången till de båda kulturerna för dig?
– Det gör att jag inte går på stereotyperna så lätt. Nyanserna finns där, och mitt dubbla perspektiv gör att jag ser spännande kopplingar och brytningar mellan olika sätt att organisera arbetslivet till exempel.
Annars gör internet och den globala utvecklingen att Esbjörn känner sig mer och mer internationell. Han har även bott i Amerika och hans identitet finns i den urbana kulturen.
– Jag tror att det är så många unga känner och tänker i dag. Det är därför det kan vara svårt att hävda en nordisk identitet och att vi i de nordiska länderna ska hålla oss till skandinaviska som lingua franca. Engelskan är nog på väg att ta över, är jag rädd. Men oftast är det enklare för skåningar som är vana vid danska och "köbenhavnare" som är vana vid svenska, om man till exempel jämför med en stackars stockholmare som kommer till Köpenhamn och inte fattar särskilt mycket, säger han.
Själv är han ju ett levande exempel på att det går utmärkt att kombinera danska och svenska, och att det uppstår intressanta perspektiv och möjligheter i brytpunkterna.
Intervjun med Esbjörn Mildh är gjord av Maria Löfstedt för Svenska institutets skrift Bland gussar och gossar, 2006.