Moderna bevingade ord
Kan ord och uttryck få vingar och vad betyder det i så fall? Svenska språket, precis som andra språk, förändras ständigt. Vissa nya ord och uttryck blir modeord och används flitigt under en kortare tid. Några av dem dröjer sig kvar och blir etablerade i språket. De sprids, de får vingar.
För att förstå och använda uttrycken på rätt sätt krävs det ibland kunskap om hur dessa en gång kom till. Här hittar du ett antal ”moderna bevingade ord” som de flesta svenskar känner till, men som kanske inte alla längre vet varifrån de kommer. Uttrycken som vi valt är dessutom svåra att hitta i en vanlig ordbok.
Moderna bevingade ord
När Ingemar Stenmark åkte slalom var han i sitt rätta element. Värre var det när han tvingades svara på frågor från efterhängsna journalister. Den blyge norrlänningen i toppluva sa inte mer än nödvändigt, och sin första världscupseger kommenterade han med orden "Hä ä bar å åk."
"Det är bara att åka" – varför krångla till det i onödan? Framgångsreceptet verkade fungera. Under Ingemar Stenmarks karriär på 70- och 80-talet inkasserade han ytterligare 85 världscupsegrar, två OS-guld och tre VM-guld.
Ingemars klassiska replik har blivit ett talesätt i var mans mun. Den fungerar numera i de flesta sammanhang, men orden ska uttalas på norrländska – annars verkar inte magin.
Stig Malm var fackföreningsledaren som blev känd för sitt mustiga bildspråk. Det socialdemokratiska kvinnoförbundet förvandlades i hans mun till fittstim, och den ekonomiska politiken under 80-talet hette plötsligt kasinoekonomi.
Malm var inte rädd för att kritisera sina partikamrater. I ett tal från 1986 kallade han LO-pampar och högt uppsatta socialdemokrater för betonghäckar. Deras bakdelar hade liksom sjunkit ner och fastnat i maktens mjuka fåtöljer – nu var de alltför tunga för att själva kunna resa sig därifrån.
I den bästa av världar hade uttrycket inte behövts, men tyvärr verkar det ha cementerats i svenskarnas ordförråd.
Släng dig i väggen!
När komikern Lars-Erik ”Brasse” Brännström skulle lära sig spela gitarr i en sketch 1976 lät det så vackert att till och med ABBA:s gitarrist Janne Schaffer bleknade i jämförelse. Det tyckte i alla fall Brasse själv, som blev så mallig att han utropade:
Släng dig i väggen, Janne Schaffer!
I dag uppmanas erkända författare, sportstjärnor, framgångsrika företag och mycket annat att slänga sig i väggen. Tycker du att någon skriver bättre än Strindberg, gör vackrare mål än Zlatan eller bättre möbler än Ikea passar uttrycket som hand i handske.
Bäst är förstås att själv bli ombedd att slänga sig i väggen, för det är oftast bara de riktigt bra som får uppleva den äran.
The botten is nådd
Det svenska tennislandslaget hade förlorat samtliga matcher – mot Danmark av alla länder. Botten var nådd, som det heter på svenska. Men hur blir det egentligen på engelska? Tränaren Lennart Bergelins spontana översättningsförsök ”the bottom is nådd” från början av 70-talet lyckades inte riktigt förmedla allvaret i situationen.
Trettio år senare slog rapparen Timbuktu igenom med albumet The Botten Is Nådd. Titellåtens ångest handlar inte om tennis, utan om en fruktansvärd bakfylla:
The botten is nådd.
Hur långt kan man gå?
Hur lågt kan man sjunka?
Hur kasst kan man må?
Timbuktu blev en av Sveriges mest kända artister, och Bergelin ledde så småningom sitt lag till seger i Davis Cup – om ”the botten is nådd” kan det bara bli bättre.
Det är presskonferens på Stockholms slott år 1976. I förlovningssoffan sitter en både blyg och uppsluppen kung Carl XIV Gustaf tillsammans med sin fästmö, fröken Silvia Sommerlath. Fyra år tidigare hade de träffats för första gången:
"Då var det någonting som sa – som man alltid säger – klick. Och sedan dess har det sagt klick hela tiden."
Kärlek vid första ögonkastet hade dittills varit det gängse sättet att uttrycka det som kungen nu fann helt nya ord för. Och det var ord som hans undersåtar inte bara gillade att höra, utan också att säga.
Det behöver inte vara lika romantiskt som på slottet den där gången. "Det sa bara klick" beskriver känslan av att allting stämmer från första stund.
Att göra en pudel
Tänk dig en väldresserad pudel som ligger på rygg och sprattlar med benen. Just den bilden såg kommunikationsstrategen Pål Jebsen framför sig efter en presskonferens med bistånds- och migrationsminister Jan O Karlsson 2002. Uttrycket ”att göra en hel pudel” hade fötts.
Den tidigare så kaxiga ministern hade plötsligt bytt strategi. I stället för att försvara sig höll han nu snällt med sina kritiker och bad offentligt om ursäkt – det var inte rätt att ha två löner och dessutom betala en privat kräftskiva med skattepengar.
Sedan dess har de präktiga små hundarna förökat sig. Halva pudlar, hela pudlar och rentav kungspudlar sprattlar lydigt på rygg i det svenska språket.
Vi hade i alla fall tur med vädret
Optimisten hittar alltid något positivt, också i den värsta katastrof. Repliken vi hade i alla fall tur med vädret var länge ett uppgivet försök att trots allt hitta någon ljuspunkt i eländet. Kjell Sundvalls filmkomedi från 1980 med samma namn vände totalt upp och ner på begreppen.
Som så många andra ger sig familjen Backlund ut på husvagnssemester genom Sverige. Men det blir inte riktigt som de har tänkt sig – faktum är att resan går fullständigt överstyr. Svenskarna kiknade av skratt i biofåtöljerna när de såg välkända situationer skruvas ett extra varv.
Säger du vi hade i alla fall tur med vädret i dag uppfattas du knappast som en optimist. Alla ser familjen Backlunds misslyckanden framför sig, ler snett och förstår hur hemskt du egentligen har haft det.
Text: Maria Kapla & Johannes Ståhlberg
Illustrationer: Victoria da Cruz