Idiomatiska uttryck – huvudvärk för språkstudenten?
”Det är ingen ko på isen”, säger svensklektorn när du berättar att du har varit sjuk och inte hunnit läsa mer än hälften av novellerna som du hade i läxa till litteraturseminariet. Men vad har läraren egentligen sagt. Har du förstått det?
Idiom, metaforer och ordspråk ger färg, spänst och personlighet åt språket. Du låter mer som en infödd talare om du naturligt flikar in olika typer av idiomatiska uttryck i tal och skrift. Alla språk är pepprade med bilder som ger modersmålstalarna associationer som kan vara svåra att uppfatta för den som inte fick språket med bröstmjölken.
Djurens värld
När jag startar en kurs och presenterar mig som Ylva Olausson och sedan berättar att Ylva betyder varg, så möts jag av olika reaktioner beroende på vilka som sitter i lektionssalen.
Vargen associeras i många kulturområden enbart med något farligt och negativt, och absolut inte med något som man skulle döpa sitt barn efter. Men mina förfäder levde nära djur och natur och därifrån kommer, helt logiskt, många fornnordiska namn.
Djur förekommer frekvent inte bara i svenska namn, utan också i några av våra allra vanligaste uttryck:
Hungrig som en varg
Stark som en björn
Flitig som en myra
Pigg som en mört
Glad som en lärka
Och redan på ett tidigt stadium av vår språkinlärning inser vi att det inte alltid fungerar att översätta allting ordagrant. Bara som ett exempel kan nämnas att på spanska rimmar man motsvarigheten till Glad som en lärka, och lärkan blir då till en rapphöna: Feliz como una perdiz.
Kroppen
Kroppen är, liksom djur och natur, något som vi alltid har levt nära. Därför tillhör namn på kroppsdelar det ursprungliga ordförrådet i kanske alla världens språk. Kroppsdelar förekommer också ofta i olika typer av överförd betydelse. Därför är det ett tacksamt område att undersöka.
Ulla Nordling och Åse Tiegs är författare till ett litet häfte med övningar med titeln Huvudet på skaft – och andra idiom om kroppen (Liber 2000). Där tar man tar upp några av våra vanligaste idiom, men häftet är långt ifrån heltäckande. Några exempel:
Göra stora ögon
Tappa huvudet
Spetsa öronen
Gå bakom ryggen på någon
Forskning
Intresset för att forska i olika sorters idiomatiska uttryck har ökat betydligt de senaste decennierna. Att det inte finns mycket språkvetenskaplig forskning av äldre datum kring idiomatiska uttryck i svenskan, kan åtminstone delvis bero på problemen med att hitta hållbara definitioner. Alltså, vad är ett idiom egentligen? Räcker det med ett ord, som till exempel huvudvärk i betydelsen problem? Eller måste det finnas minst två led i ett idiom som i liknelserna ovan? Frågeställningarna är många.
I till exempel Emma Sköldbergs avhandling Korten på bordet – innehålls- och uttrycksmässig variation hos svenska idiom (2004) kan den som är intresserad läsa vidare om problemen med att definiera ett idiom.
Svenska idiom av Hans Luthman
Hans Luthman är författare till Svenska idiom (2004). Det är en bok som kan användas både som läromedel och som uppslagsbok. Boken är tänkt att användas av de som inte har svenska som modersmål.
Luthman har valt att avstå från att problematisera definitionen av idiom och utgår ifrån förklaringen: "Två eller flera ord som tillsammans betyder något annat än vad orden gör ensamma". En rymlig definition som säkert är förnuftig med tanke på bokens målgrupp och användningsområde.
I Svenska idiom förekommer partikelverb som håller av och lägger ut, sammansatta ord som huvudvärk i betydelsen "problem", tillsammans med mer ”rena” idiom som sticka huvudet i sanden.
Systematisering av idiom
Kanske skulle någon form av systematisering av idiomen kunna vara en väg mot effektivare inlärning? Om vi till exempel tittar på idiom som innehåller ordet huvud, så kan vi försöka systematisera dem genom att analysera vilken roll som huvud har i respektive idiom, och därmed hitta en väg till en djupare förståelse av uttrycket.
I idiomet har huvudet på skaft har huvudet rollen som behållare för hjärnan och intellektet. Detsamma gäller uttrycket slår sina kloka huvuden ihop. I idiomen hänga med huvudet och stiga någon åt huvudet har huvud rollen som centrum för känslor, och så vidare. Men hjälper det mig att tänka så, när jag ska lära mig att använda idiom i ett främmande språk?
Gräddfil till de idiomatiska uttrycken?
Är det överhuvudtaget möjligt att underlätta inlärningen av idiom på något sätt? Finns det någon gräddfil?
Om det är möjligt, ska språkstudenten naturligtvis söka sig till en miljö som ger god språklig stimulans. Det allra bästa är att umgås i vardagen med folk som talar målspråket. Men alla har förstås inte den möjligheten.
Att läsa mycket på målspråket hjälper naturligtvis också när du vill utöka ditt förråd av idiomatiska uttryck. Och kanske har du fler idéer?
Ingen ko på isen
Om du inte förstår uttrycket ingen ko på isen så ber du naturligtvis den som använder det om en förklaring. Om det är din svensklärare så kanske du får svaret: ”Det tar tid att lära sig idiom. Det är ingen ko på isen.”
Helt säkert är att om du inte kastar in handduken, så kommer de idiomatiska uttrycken så småningom in naturligt i ditt nya språk.
Av Ylva Olausson
Tidigare svensklektor i Alcalá de Henares, Spanien, Seoul Sydkorea och Jyväskylä, Finland, numera läromedelsförfattare och sfi-lärare i Tensta.
2011-03-22
Åsikterna som framförs i artikeln är författarens egna.
Litteratur i urval:
Hallström, A. & Östberg, U., Fasta fraser. Lund: Studentlitteratur, 1999
Hallström, A. & Östberg, U., Svår svenska. Lund: Studentlitteratur, 1999
Holm, P. (rev. Sven Ekbo), Bevingade ord. Stockholm: Bonniers, 2000.
Johansson, K. & Carlstedt, M. Holy Smoke! – engelska uttryck och vad vi säger på svenska. Bromma: Ordalaget, 2008.
Johansson, K. & Carlstedt, M. Kosta skjortan eller bli bar om rumpan. Bromma: Ordalaget, 2009.
Killander, Y. Tappa hakan och andra talesätt om kroppen. Stockholm: LL-förlaget, 2006
Luthman, H., Svenska Idiom, 4 500 vardagsuttryck. Kristianstad: Folkuniversitetets förlag, 2006
Niklasson, O. Lök på laxen – en etymologisk kokbok. Göteborg: Korpen, 1994.
Nordling, U. & Tiegs Å., Huvudet på skaft – och andra idiom om kroppen. Stockholm: Liber AB, 2000.
Olsson, J., Ingen ko på isen – om svenska uttryck och talesätt. Lund: Studentlitteratur, 2001.
Sköldberg, E., Korten på bordet – Innehålls- och uttrycksmässig variation hos svenska idiom. Göteborg: Elanders Infologistics Väst AB, 2004.
Teleman, S., Arg som ett bi. Stockholm: LL-förlaget, 2008.