Sverige – en stark forskningsnation
En gång om året blir vi påminda om hur viktig forskning och ny kunskap är för samhället. Och alla blickar riktas mot Stockholm! Nobelpriset har med sin drygt hundraåriga historia haft stor betydelse för forskningen i Sverige – men även om vi alla känner till Alfred Nobel, är det inte lika många som vet vad som kännetecknar Sverige som forskningsnation idag.
Nobelprisen bidrar till att stärka Sveriges självbild som forskningsnation. Men pengarna talar också sitt tydliga språk. Sverige leder forskningsligan i Europa (satsade euro per invånare) och näst Israel är Sverige faktiskt det land i världen som satsar mest på forskning per capita. Det handlar om ungefär 4 procent av BNP, eller 110 miljarder kronor. Men då ska man komma ihåg att skattemedlen står för ungefär en fjärdedel av detta, det vill säga cirka 1 procent av BNP, medan den större delen finansieras av industrin. Att näringslivet backar upp en så stor del av forskningen, är mycket speciellt för Sverige och det är framför allt inom läkemedels- och telecomindustrin (AstraZeneca och Ericsson) som det finns duktiga forskare.
 |
| Foto: www.imagebank.sweden.se © Hans Bjurling |
Vart går forskningspengarna?
När föreningen Vetenskap & Allmänhet regelbundet gör opinionsmätningar av vad svenska folket tycker om forskning och vad som är viktigt att forska på, blir svaret cancer, miljö och energi. Det är i alla fall de tre områden som toppat mätningarna i några år nu.
Om man jämför detta med hur forskningsmedlen fördelas i Sverige, ser man ett liknande mönster. Den medicinska forskningen gynnas mest (bland annat cancerforskningen), följt av teknik och naturvetenskap.
Vilka bestämmer?
Vetenskapsrådet är den myndighet som fördelar de största anslagen till forskare och forskningsmiljöer. Andra offentliga finansiärer är Vinnova, Formas och FAS. Medan Vetenskapsrådet inriktar sig på grundforskning i brett perspektiv, stödjer Vinnova framför allt behovsriktad forskning närmare företag och industri. Formas har en tydlig inriktning på miljö och hållbar utveckling och FAS stödjer forskning i sociala vetenskaper med kopplingar till arbetsliv och hälsa.
Till de statliga finansiärerna kommer ett antal organisationer och stiftelser som ger stora bidrag till forskning. De viktigaste är Wallenbergstiftelserna som tillsammans delat ut över 4,5 miljarder kronor till svensk vetenskaplig forskning och utbildning de senaste fem åren.
På Forskning.se kan man läsa mer om hur svensk forskning fungerar och ta del av de senaste forskningsnyheterna från landets universitet och högskolor.
Registerforskning
Vilka områden sticker då ut när man blickar ut över den svenska forskningen? Ja, ett område där Sverige har kommit mycket längre än många andra länder, är forskning som utnyttjar stora register. Tack vare välbevarad populationsstatistik sedan 1750, personnummer sedan 1947 och en hög kompetens och positiv attityd till informationsteknik, är Sverige unikt i världen.
Sverige har till exempel ett tvillingregister bestående av 85 000 en- och tvåäggstvillingar som är det största och mest kompletta i världen. Registerforskning låter kanske inte så spännande, men de frågor som forskarna nu börjar kunna besvara är riktigt intressanta. För nog är det väl viktigt att veta hur skilsmässor påverkar barnens psykiska hälsa senare i livet, om fetma och kriminalitet har ärftliga faktorer och vad som i så fall kan trigga igång det, hur människors hälsa påverkas av utbildningsnivå och var de bor … Genom att kombinera uppgifter från olika databaser får forskarna helt nya ledtrådar.
Stamcellsforskning
Det finns många andra områden där svenska forskare är i framkant. Livsvetenskaperna sträcker sig från forskning på skog, miljö och natur till hur proteiner och membraner samverkar i cellerna. Inom dessa områden har vi flera starka forskargrupper.
Ett starkt svenskt forskningsområde som förtjänar att nämnas är stamcellsforskningen. Stamceller är celler som är i ett förstadium till att bli många olika slags celler. De är unika för varje individ. Genom att behandla en patient med celler från sin egen kropp försvinner i ett slag den annars så besvärliga utstötningsproblematiken.
Sverige är ett av de länder som kommit längst när det gäller såväl forskning på stamceller som klinisk tillämpning, så kallad cellterapi. Patienter med leukemi har till exempel länge behandlats med blodstamceller med gott resultat. Nu ställs stort hopp till svåra neurologiska sjukdomar som Parkinsons, Alzheimers och Huntingtons sjukdom. Men vägen från upptäckt till patient är lång och det är förstås viktigt att alla steg i processen är noggrant testade.
Nanoteknik
Nanotekniken är också ett framtidsområde där det satsas stort i Sverige. Nanoforskningen handlar om att laborera med materiens innersta beståndsdelar, atomer och molekyler, på ett sätt som gör att materialen kan få helt nya egenskaper. Effektivare solceller är ett område som utnyttjar nanoteknik, snabbare elektronik är ett annat. Kopplingarna till nya material är förstås många, men även inom den medicinska forskningen intresserar man sig för nanotekniken. Ett exempel är nya läkemedel, som på ett mycket effektivt sätt når fram till just den vävnad och precis de celler den ska angripa.
Samhälle och humaniora
Sverige är också ett land med internationellt stark nationalekonomisk forskning. Här finns till exempel forskning på innovationssystem och entreprenörskap så att vi bättre ska förstå hur de upptäckter som görs inom alla forskningsområden faktiskt kommer till nytta i samhället. Under förra seklet blev vi beroende av några få stora industriföretag inom gruv-, skog- och verkstadsområdena. Nu är det i de små och medelstora företagen som innovationerna tas om hand och jobben skapas.
När det handlar om tillväxt och välstånd, ska vi inte heller glömma den humanistiska forskningen som ställer de svåra frågorna om vad det är att vara människa, hur vi lär oss nya saker, vad som skiljer oss från andra arter på jorden och hur vi bättre kan samarbeta.
Mot framtiden
När Alfred Nobel kombinerade sitt tekniska kunnande, sin kreativitet och problemlösningsförmåga med sitt ekonomiska affärssinne – då tog det fart! Vi har mycket att lära av honom.
Av Eva Krutmeijer
2010-05-17
 |
Eva Krutmeijer är vetenskapskommunikatör och skribent. Inför det svenska ordförandeskapet i EU 2009 skrev hon en lättillgänglig rapport som ger en överblick av forskningen i Sverige: Passion for research and innovation. Den kan beställas från Vetenskapsrådet. |
Åsikterna som framförs i artikeln är skribentens egna.