• Om Sverige och svenska språket
  • Litteratur
  • Musik
  • Samhälle
  • Språk
  • Om Sverige
  • Översätt ord i artiklarna

Snygga kläder – med gott samvete

Bomull är världens mest besprutade gröda. Kemiska medel som används för att skydda bomullen mot insekter och ogräs är farliga i alla led. Dels för marken den växer på, dels för alla människor, fåglar och andra djur som kommer i kontakt med bekämpningsmedlen. Dessutom kan textilfärgerna vara skadliga såväl för vatten och natur som för människor som färgar bomullen, spinner tyger och syr kläder.

Mina bomullskläder skaver på samvetet, hur sköna de än är. Det blir dock allt lättare att hitta ekologiska bomullsplagg. Visst är de dyrare, men jag har äntligen insett att en mycket billig tröja antagligen har haft mycket lågavlönade textilarbetare.

Design och foto: Camilla Boström/SCEB

Rättvisa som ledstjärna

– I många länder får arbetare lagstadgad minimilön, men Dem Collective är ett av få företag som i stället ger de anställda ”levnadslön”. Vi och våra medarbetare tar reda på vad man behöver för att försörja sig i sitt land, berättar Annika Axelsson för mig.

Hon är en av grundarna till klädfirman Dem Collective och har drivits av ilska ända sedan hon som 13-åring besökte en textilfabrik i Indonesien och såg de fruktansvärda villkoren där. Ilskan har hon omsatt i engagemang för rättvisa. Till exempel i Sri Lanka, dit hon kom 1999 med ett forskningsprojekt från Göteborgs universitet. Det handlade om landsbygdsutveckling. 

Långsamt mode

På en kurs i projektledning mötte Annika Axelsson senare Karin Stenmar.

– Karin var värd för en jazzklubb som sökte ekologiska t-shirts till personalen. Följden blev att vi två startade en egen tillverkning på Sri Lanka, säger Annika Axelsson.

Dem Collective har sitt huvudkontor i Göteborg, där företaget grundades 2004. Förkortningen betyder Don't Eat Macaroni, vilket anspelar på en matkedja i USA som enligt Dem serverar snabbmat med lågt näringsvärde. Och även modekläder kan tillverkas och levereras för snabbt.

– Vi föredrar ”slow fashion” som sätter människa och miljö före trender, förklarar Annika Axelsson och berättar om Dems transparenta produktionskedja.

Bomullstygerna kommer från Agrocel Industries Ltd som köper bomull av Indiens bönder. Bomullen är rättvisemärkt och odlas ekologiskt, det vill säga helt utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

– Tygerna färgas med färger som inte är skadliga för människor och miljö. Sedan transporteras de till vår fabrik i Kadawatha utanför Colombo. Där syr tolv kvinnor t-shirts, klänningar och andra plagg. Plaggen forslas sedan till Sverige helst med båt, sällan med flyg. 

Behöver du verkligen ett nytt plagg? På Lånegarderoben i Stockholm kan du låna såväl vintage som nya kläder. Foto: Camilla Hammarin

Lånegarderoben

Det är inte bara för mig som kund som det är svårt att vara ”EkoReko”. De som vill driva en butik för ekologiska och rättvisemärkta kläder är ofta eldsjälar utan något större kapital. De vill nog gärna öppna en stor affär centralt på en central plats. Men ofta får de nöja sig med en liten lokal i förorten och satsa på internet som virtuellt skyltfönster.

Stockholmsförorten Midsommarkransen är en bra kompromiss, med småstadskänsla och medvetna barnfamiljer. Nära T-banan ligger Lånegarderoben, ett par trappsteg ned från gatan. Belysningen är soft, musiken finstämd, och det doftar gott av rättvisemärkt kaffe. Skyltdockan Juan, klädd i hatt och jeansjacka, välkomnar.

Flera av dem som driver Lånegarderoben sitter vid kaffebordet och berättar om hur allt startade med en grupp vänner som ville sy och vara kreativa. Om hur en av dem öppnat ”klädbibliotek” på en festival, som i sin tur ledde till ett evenemang på Stockholms Kulturhus vintern 2010. Då visade 36 modeller i olika åldrar nya och begagnade kläder i rulltrappan. En musiker trummade på skrot, och dagen blev en stor succé. Många besökare fick låna kläderna, och idén om att starta permanent utlåning av kläder föddes.

– Vi har ett helhetstänkande, förklarar Hanna Nyberg, en av Lånegarderobens grundare. 

Ofta är det mycket dyrare att köpa ekologiska och Fairtrade-märkta kläder, men om alltfler gör det skulle det bli mycket billigare i längden. Det handlar om att ändra sitt beteende för att skapa en ny form av konsumtion, där man inte behöver äga allt.

Ett plagg får längre livstid om flera personer bär det. Foto: Camilla Hammarin

Byt stil!

Alla på Lånegarderoben arbetar ideellt och har andra jobb på dagarna. Många frivilliga krafter behövs, inte minst för att ge goda råd åt kunderna. En kund ska på diskofest. Hon får förslag på byxdress och svandunsboa eller – varför inte – kort kjol och rullskridskor. Frisyr och pannband är också viktigt, får hon veta och lovar tänka på saken.  

Det är det här som är extra fiffigt med Lånegarderoben. När man köper något – även om det är second hand – kanske man drar sig för att välja någonting apart. Jag börjar själv att bläddra bland galgarna. Tar mig förbi stickade tröjor, mörka kavajer, skjortor i alla färger och blommiga retroklänningar till en fräck svart utstående tyllkjol och en svart topp med guldrygg.

– Det är en ”remake” av flera begagnade kläder, som vi fått från Myrorna (Frälsningsarméns butikskedja med second hand-produkter), förklarar Hanna Nyberg, som själv bidragit med att sy om påslakan till roliga barnkläder i butiken.

Jag betalar 400 kr i medlemsavgift för ett halvår och får med mig min nya stass och en påse med riktiga nötskal, som kallas tvättnötter. Ekologiskt rakt igenom, alltså!

Av Gunnel Bergström
2010-12-13

Gunnel Bergström arbetar som frilansjournalist och har även varit svensklektor i Kaliningrad och Riga.

Åsikterna som framförs i artikeln är skribentens egna.