• Om Sverige och svenska språket
  • Litteratur
  • Musik
  • Samhälle
  • Språk
  • Om Sverige
  • Översätt ord i artiklarna

Nya kvinnliga artister på svenska

I takt med de senaste decenniernas stora internationella musikframgångar har andelen svenska artister som skriver och sjunger på engelska ökat markant. På hemmaplan i Sverige väljer dock flera av de artister som blivit mest uppmärksammade de senaste åren att sjunga på det egna språket.

Melissa Horn väljer att sjunga på svenska

Melissa Horn, som med sitt hyllade album Säg ingenting till mig blivit ett av höstens mest uppmärksammade nya stjärnskott på den blågula musikscenen, tillhör med sina svenska texter de kvinnliga artister som går mot strömmen.

– När jag började skriva så kändes det självklart att använda samma språk som jag talar och tänker på, konstaterar hon.

– Jag vet faktiskt inte varför statistiken ser ut som den gör, även om jag tycker att det börjar bli mer och mer fokus på låtskrivare som skriver på svenska, menar Melissa. Men för mig har det aldrig varit ett aktivt val. Dessutom är jag inget vidare bra på att skriva på engelska, så det är nog tur att det blev som det blev!

Melissa Horn menar att det finns något befriande i att kunna skriva ned den första tanken, utan att behöva översätta eller omformulera den, när man skriver texter på det egna språket.

– Att uttrycka sig genom låtskrivande är så klart väldigt utlämnade och naket vare sig man skriver på svenska eller på något annat språk, men för min egen del så når jag bara det där direkta och ärliga när jag får skriva på svenska.

Annika håller tillbaka dialekten

De senaste årens mest hyllade svenska textförfattare är Annika Norlin. För såväl sina engelskspråkiga låtar med Hello Saferide som sina svenska sånger med soloprojektet Säkert! har hon belönats med det åtråvärda svenska grammispriset som Årets textförfattare.

Annika Norlin. Foto: Sandra Löv

– Jag har alltid skrivit låtar både på svenska och på engelska, men det var först för några år sedan som jag tyckte det blev bra när jag skrev på svenska, berättar hon.

– När man lyckas få till en text på svenska kommer man väldigt nära lyssnarna. Jag tycker själv att om någon gör en bra låt på svenska blir innebörden mycket större för mig personligen, det är som om de spelar bara för mig.

Hur bestämmer du vilka låtar du gör på vilket språk?

– Det kommer sig ganska naturligt.., svarar Annika eftertänksamt. Åh, jag kan inte ens förklara det här! Jag vet bara.

Men Annika säger sig faktiskt ha lite svårare för att skriva på svenska än på engelska.

– På min dialekt blir alla ord så himla tydliga och tar upp så mycket plats i låten, så jag måste hålla mig tillbaka på ett helt annat sätt. Engelskan glider bara över tonerna, man kan bygga upp hela historier och folk fokuserar ändå lika mycket på melodin och produktionen.

– Engelskan är viktig för mig eftersom jag tycker det är roligare att spela utomlands, konstaterar hon. Det har inget att göra med den svenska publiken utan bara att jag gillar att vara det här bandet som står i ett hörn och spelar i bakgrunden och som fångar in fem nya lyssnare, och den är jag inte längre i Sverige. Jag har svårt att vara lysande till uppdukat bord. Jag gillar att slå från underläge.

Pernilla varvar engelska texter med svenska

En annan kvinnlig svensk artist som på sina senaste skivor har växlat mellan det svenska och engelska språket är Pernilla Andersson. Även hon tycker att sångerna blir mer direkta i tilltalet och ”kommer närmare” när hon sjunger på svenska.

Pernilla Andersson. Foto: Thron Ullberg

– Det känns som att det finns fler metaforer på engelska vilket jag tycker gör det lättare att skriva texterna lite mer omskrivande, säger hon. Svenska texter blir i mina fall väldigt pang på rödbetan, det handlar om det man sjunger utan omskrivningar. Eftersom svenska är mitt modersmål, så är jag rädd för att avslöja för mycket …

I framtiden tänker dock Pernilla Andersson försöka göra varannan skiva på svenska och varannan på engelska. Precis som för Annika Norlin så lockar möjligheten att nå ut med musiken utanför landets gränser.

– Eftersom jag älskar att turnera och resa så vore det fantastiskt bra att få lite rull på det engelska, jag har ju åkt Sverige upp och ner i tolv år snart. Det blir begränsat när man vill åka så mycket som jag!

Inspirationskällor och förebilder

När man ber Pernilla Andersson, Melissa Horn och Annika Norlin nämna sina största förebilder och inspirationskällor som textförfattare lyfter de fram en rad olika namn.

Bland Annikas inspirationskällor finns Lyle Lovett, Tom Waits, Dolly Parton, Jonathan Richman, Dory Previn, Matti Alkberg samt Martin Hanberg och Martin Abrahamsson från Östersundsbandet Vapnet.

Finns det några särskilda kvinnliga svenska artister och textförfattare du tycker om?

– Det finns en massa, så många att det inte längre kräver en specifik fråga, menar Annika. Det är som att få frågan: "Finns det några låtar du tycker om som innehåller trummor?" Men de här gillar jag: Jenny Wilson, Frida Hyvönen, First Aid Kit, Veronica Maggio, Lovisa Nyström, Anna Järvinen, Kajsa Grytt, Lykke Li, Hajen, Karin Dreijer – och hundra andra!

Melissa berättar att hennes samarbeten med Lars Winnerbäck (som medverkade på hennes debutalbum) och Peter LeMarc (som hon turnerat med) har betytt mycket.

– Men den senaste tiden har jag faktiskt lyssnat väldigt mycket på just svenska kvinnliga artister, berättar Melissa. Jag är en sån som kan lyssna på en skiva eller en låt hundratals gången om, utan att tröttna. Jag tror att jag har lyssnat nästan uteslutande på Sara Isaksson, Anna Ternheim och Ane Brun den senaste månaden.

Pernilla nämner bland andra Bob Dylan, Judee Sill, Amiee Man, Ola Magnell, Elvis Costello och författaren Bodil Malmsten. Frågan om vilka svenska kvinnliga artister hon tycker mest om vill hon däremot inte besvara.

– De är så väldigt många! Jag vill inte ens börja räkna upp dem … Sverige har oerhört många fantastiska kvinnliga artister och textförfattare! avslutar Pernilla Andersson.

Av Claes Olson
2009-11-25

Claes Olson är redaktör för det svenska branschorganet Musikindustrin och har mångårig erfarenhet av att arbeta med musik och media, i såväl tidningar som inom radio och TV. Han är dessutom musikproducent samt arbetar i flera olika sammanhang som konsult inom musik- och upplevelseindustrin.

Åsikterna som framförs i artikeln är skribentens egna.