• Om Sverige och svenska språket
  • Litteratur
  • Musik
  • Samhälle
  • Språk
  • Om Sverige
  • Översätt ord i artiklarna

Hiphop på svenska

Vid det här laget har svensk hiphop tre decennier på nacken; redan kort efter att stilen föddes i USA år 1979 gjordes nämligen den första svenska raplåten. Men först under 80-talet fick genren lite starkare fäste, och den svenskspråkiga hiphopens intåg skulle dröja tills grupper som Just D, och sedan Latin Kings slog igenom under 90-talets början, de senare med succédebuten Välkommen till Förorten (1994).

Mohammed Ali är en duo som rappar på svenska. 2010 vann deras skiva Processen Manifestpriset för bästa hiphop-album. Priset delas ut till artister på oberoende skivbolag. Foto: Saga Berlin

Den andra vågen

Men subkulturstatusen fanns kvar, och stilens verkliga genombrott skedde inte förrän i slutet av 90-talet. Journalisten och hiphop-experten Ametist Azordegan lyfter särskilt fram artisten Petter, men nämner även Timbuktu och Ken Ring som betydelsefulla.

– De var där och ville framföra hiphop i en tid när hiphop inte hade slagit igenom i folkhemmet, folk förstod inte uttrycket. De har verkligen krigat för att få framföra sin musik, säger hon.

Och om engelskan dominerade i början, följdes det av en period runt millennieskiftet när man istället skulle rappa på svenska för att anses ”äkta”, menar musikskribenten Fredrik Strage. Han kom 2001 ut med hyllade boken Mikrofonkåt, betitlad efter Petters hitsingel med samma namn, där den första stora svenska hiphop-vågen skildras. Idag finns dock ingen sådan press kring språkvalet, enligt Fredrik Strage, som lyfter fram Ayo som den tidens viktigaste svenskspråkiga rappare.

Movits! Foto: Benjamin Vnuk

Friare hiphop

På dagens hiphop-scen menar Fredrik Strage att reglerna för hur genren ska låta har lättats upp; friheten att experimentera med influenser från andra musikstilar har ökat, något som även Ametist Azordegan betonar.

– Vi har fått mer av nya fusioner, hiphop influerad av electro och house till exempel, precis som electro gått igenom i r & b och popmusik, säger hon.

Och enligt båda är det en väldigt vital svensk scen vi ser idag.

– Svensk hiphop har under de senaste fyra fem åren kommit in i en ny fas, en ny cykel, med väldigt många nya bra namn. Scenen drar åt alla möjliga håll och blomstrar enormt, säger Ametist Azordegan.

Evolution fångad på skiva

Själv har hon tillsammans med Redline/Salazar Brothers samlat ett stort gäng av de nyare rapparna på plattan Evolution, som släpptes i september 2010. En liknande samling, Sidewalk Headliners, gjordes för tio år sedan. 

På den nya skivan hörs bland annat artister som hajpade STOR, gangstarapparna Kartellen, Organismen, Medina, och Luleåbandet Movits!. En majoritet av de medverkande artisterna rappar på svenska.

På ett sätt verkar dock inte så mycket ha förändrats – Umeårapparen Nathalie "Cleo" Missaoui är, precis som Feven var på Sidewalk Headliners, den enda kvinnan.

Når ut via nätet

Precis som i andra genrer är det idag mycket lättare att få ut sin musik på egen hand än då hiphopen slog igenom i Sverige. Internet är förstås den främsta kanalen. Ett exempel är Gottsundarapparen Jacco i gruppen Labyrint, som kom upp i över en miljon YouTube-visningar av låten Vår betong redan innan de hade skivkontrakt.

Jacco - Vår Betong

A.G - DOPE PRODUCTIONS & GOLD CHAIN MUSIC | Myspace Video

– Makten har flyttats från skivbolagen till producenterna, det går att släppa en skiva själv och komma ut med den, säger Fredrik Strage.

Här finns laddade pistoler, se upp för habbade personer som bangar sina kanoner
Välkommen till vår betong
De har zikini o tabanja becknar heroin o ganja bland hus som liknar varandra
Välkommen till vår betong

Ur Vår betong av Labyrint

God hand med orden

Många av dagens hiphopare är starkt politiska i sina texter, ofta från ett förorts- och klassperspektiv. För Ametist Azordegan är autenticitet nyckeln till en bra hiphop-text.

– Det är när jag känner att det som sägs ligger nära artisten. Det behöver inte vara djupa, känslosamma texter, det kan vara party, bara det är autentiskt, säger hon.

Fredrik Strage lyfter fram Zacke, Maskinen och Basutbudet som bra, nyare hiphop-lyriker. Ametist Azordegan nämner bland annat Organismen och Carlito.
En annan svenskspråkig mäster-rimmare är veteranen Timbuktu, vars texter ofta är både humoristiska och politiska.

Promoe	Timbuktu. Foto: Juju Records

Ovant och nära

Promoe (Mårten Edh) är rappare i Looptroop och har uppmärksammats för sina, ofta mycket samhällskritiska, texter. Han har släppt fem soloplattor och fyra grupplattor under sina nitton år som artist men gjorde först 2009 sitt första svenskspråkiga album Kråksången. Ett byte som inte föll sig särskilt naturligt.

– Jag tyckte det var svårare först, både för att det var ovant och för att det blev så nära på något sätt. Men sedan var det just det som kändes som styrkan, när jag väl kom över det, säger Promoe.

Vad tycker du gör en hiphop-text riktigt bra? 

– Något man vill fastna för, antingen att det bara är något som är lite kul, eller om det verkligen känns på djupet. Att man kan relatera till det för att man gått igenom något liknande själv, eller verkligen förstår hur det varit genom texten. Att man känner att det som sägs blir verkligt, säger Promoe.

Vi kunde vinna mot hela världen, men inte mot oss själva
Stod oberörda mitt i oroshärden och kände grundvalarna skälva,
Peka finger åt dom andra och skratta
”våra känslor kan ni aldrig fatta, de är alldeles för starka”
Sånt högmod måste gudarna straffa

Precis som imperiet måste gå under, faller du och jag,
faller vi sönder
i våra minsta beståndsdelar,
du och jag, du och jag

Ur Imperiet av Promoe) 

Av Anna Sandelin
2010-10-11

Anna Sandelin är en journalist som älskar musik, men var för lat för att bli riktigt bra på något instrument. Nu ägnar hon sig mest åt ord, och tycker därför det är väldigt kul att få prata texter med artister.

Åsikterna som framförs i artikeln är författarens egna.