”Och Nobelpriset i litteratur går till …”
Nobelpriset i litteratur är världens främsta litteraturpris och den mest prestigefyllda utmärkelse en författare kan få. Dessutom är det svenskt och frågan om vem som förtjänar ett pris är något som engagerar många svenskar. Men hur började det, hur påverkar priset ett författarskap, och vad har priset med dynamit att göra?
 |
| Peter Englund, Svenska Akademiens ständige sekreterare, omgiven av medieuppbådet. |
En gång om året, i början av oktober närmare bestämt, riktas världens blickar mot Stockholm och tillkännagivandet av vem som tilldelas världens största litterära utmärkelse, Nobelpriset i litteratur. Detta sker enligt tradition exakt klockan 13:00, och några intensiva minuter senare har livet för alltid förändrats för den vars namn läses upp.
Spekulationerna inför utnämnandet är många. Numera kan man även satsa pengar på sin favorit. Svenskarnas hopp har i många år varit poeten Tomas Tranströmer, men frågar du någon på gatan om vem de anser borde få priset blir svaret nästan alltid den bortgångna barnboksförfattaren Astrid Lindgren. Hur detta kommer sig ska vi naturligtvis återkomma till men först en kort historisk tillbakablick.
Litteratur och dynamit
År 1833 föddes den svenske uppfinnaren och vetenskapsmannen Alfred Nobel i Stockholm. 34 år gammal uppfann han dynamiten, något som snabbt gjorde honom världsberömd. Det var bara en av de 85 olika uppfinningar han tog patent på men onekligen den mest betydelsefulla. Dynamitens användningsområde till trots var Alfred Nobel pacifist.
Vid sin död 1896 testamenterade han sina tillgångar till en fond som varje år skulle låta räntan delas ut till personer som gjort stora framsteg inom fem olika områden, däribland litteratur.
Fest med kungen
Nobelpristagaren i litteratur utses av Svenska Akademien och priset delas ut på Nobeldagen den 10 december varje år. Priset består av en medalj och 10 miljoner svenska kronor och överlämnas av den svenske kungen. På kvällen väntar sedan den stora Nobelfesten i Stockholms stadshus.
 |
| Skrivdon i Sessionsrummet där "De aderton", dvs. Svenska Akademiens ledamöter, sammanträder en gång i veckan. |
Toppnyhet i världen
Genomslagskraften utomlands är enorm och reaktionerna brukar inte låta vänta på sig. Nobelpristagaren i litteratur toppar nyhetsrapporteringen världen över, och varje dagstidning med självaktning har stora artiklar. 2010 års Nobelpristagare, Mario Vargas Llosa, hyllades exempelvis samma dag han fick priset av sitt lands president som sa att "Det är en stor dag för Peru”.
Och nu då? Livet efter Nobelpriset
Livssituationen för den som tilldelas Nobelpriset i litteratur förändras radikalt. Förutom äran, den enorma publiciteten och det faktum att alla nu vill läsa ens böcker, tillkommer även en ekonomisk trygghet.
Det faktum att författaren kan arbeta utan ekonomisk press är oftast positivt men det har också spekulerats i att den ökade uppmärksamheten kan kväva kreativiteten. Detta drabbade 1962 års pristagare John Steinbeck som efter utmärkelsen inte gav ut en enda bok.
En aktuell svensk studie visar dock att anledningen till att flera pristagare inte publicerat så många verk efter utnämningen snarare har med deras relativt höga ålder att göra än skrivkramp.
Från Nobel till August
Även om Nobelpriset givetvis är det största litterära priset, delas det i Sverige ut närmare 140 olika litterära utmärkelser varje år. Augustpriset är Svenska förläggarföreningens litteraturpris och har sedan 1989 delats ut till svenska författare i tre olika kategorier: årets svenska skönlitterära bok, årets svenska fackbok och årets svenska barn- och ungdomsbok. Ett annat stort pris är Nordiska rådets litteraturpris som årligen premierar ett verk skrivet på något av de nordiska språken.
Svenskarna vill ha Astrid
År 1931 fick den svenske författaren Erik Axel Karlfeldt priset postumt. Det var också då som Akademien ändrade reglerna så att enbart levande författare kan nomineras till priset. Detta faktum är något som många svenskar skulle vilja ändra på då, Astrid Lindgren, en av landets mest älskade författare, inte fått priset.
Hon skapade odödliga karaktärer som till exempel Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter, och hennes böcker älskas av barn och vuxna världen över. Astrid Lindgrens historier ingår i det kollektiva svenska kulturarvet och hennes böcker finns så gott som i varje svenskt hem.
Att hon skrev just barnböcker kan vara en av anledningarna till att hon aldrig fick priset då den genren sällan uppmärksammas i Nobelprissammanhang. Att hon var kvinna kan också ha spelat in, då endast tolv kvinnor fått priset jämfört med 95 män.
Dock har svensken aldrig gett upp hoppet om att Akademien någon gång ska ändra sina regler och tills det händer kommer många att fortsätta hoppas på Astrid Lindgren.
Litteraturens dag
Senast Nobelpriset i litteratur tilldelades en svensk författare var 1974 då det delades mellan Eyvind Johnson och Harry Martinson. Nationens hopp står numera till poeten Tomas Tranströmer. Hans återhållsamma och symbolladdade dikter placerar honom högt upp på listorna över tänkbara kandidater, tillsammans med bland annat japanen Haruki Murakami och amerikanen Cormac McCarthy.
Nobelpriset i litteratur engagerar och skapar debatt. Det är en av dess viktigaste funktioner. En dag per år tillåts litteraturen spela huvudrollen och bli en global toppnyhet som diskuteras såväl i media som i lunchrum. Det visar på litteraturens inneboende kraft och förmåga att beröra, oavsett var i världen man befinner sig.
Svenska pristagarna genom tiderna:
1909 Selma Lagerlöf – första kvinna att få priset
1916 Verner von Heidenstam
1931 Erik Axel Karlfeldt
1951 Pär Lagerkvist
1966 Nelly Sachs (född i Tyskland), delat pris med Samuel Agnon från Israel
1974 Eyvind Johnson och Harry Martinson delar på priset
Av Mathias Löf
2010-10-22
 |
Mathias Löf är litteraturvetare, litteraturkritiker och lektör. Då han inte läser i tjänsten ägnar han sig gärna åt att utforska barnboksfloran tillsammans med sin dotter, spela spel och lyssna på musik. |
Åsikterna som framförs i artikeln är författarens egna.