I svenska barnböcker får alla vara med och leka
Känner du Gittan? Eller fågel, lilla nalle och kanin? Förmodligen inte, men frågar du en svensk fyraåring blir svaret med största säkerhet ett högt och glatt JA! De är nämligen alla moderna svenska barnboksfigurer som älskas och läses av många.
Barnböcker är populära i Sverige. De uppskattas av många på samma sätt som det mesta av vuxenlitteraturen. De recenseras i dagspressen och deras innehåll och värderingar diskuteras på kultursidorna. Många svenska barnböcker har också gjort succé utanför Sveriges gränser.
 |
| Barnlitteratur även på schemat för den som studerar svenska i utlandet, som här i Shanghai. Foto: Marie Nelson |
På Stockholms stadsbibliotek var den näst mest utlånade boken 2010 Gunilla Bergströms barnbok Hur långt når Alfons Åberg. Endast Sofi Oksanens roman Utrensning, som vann Nordiska rådets litteraturpris samma år, lånades ut fler gånger.
Barnboken har länge haft hög status i Sverige. Redan 1968 framförde barnboksförfattaren Lennart Hellsing krav på att en professur i barnlitteratur skulle inrättas vid Stockholms universitet. Detta blev verklighet 1982. Och i dag är kurser om barn- och ungdomslitteratur mycket välbesökta på de svenska universiteten.
Vad finns det då i denna litteratur som lockar? Många svenska barnböcker handlar om känslor och berör ämnen som kan vara svåra för ett barn att närma sig på egen hand. Ur barnets perspektiv och med stor lyhördhet skapar författare som Stina Wirsén och Pija Lindenbaum böcker som på ett nyskapande och fantasifullt sätt inspirerar och skapar förståelse.
Små människor har också känslor
Dagens svenska barnboksklimat kan enkelt beskrivas som kreativt och nyfiket och barnböckerna berör ofta stora som små aspekter av livet. I allt från de enklaste av pekböcker till kapitelböcker för sexåringar finner man ständigt nya sätt att stimulera och närma sig barnens känslor.
En som lyckats särskilt väl med detta är Stina Wirsén. Hennes pekboksserie Vem? handlar om grundläggande känslor som glädje, rädsla och avundsjuka. I Wirséns böcker blir dessa ämnen inte för avancerade för två- till treåringar utan tvärtom något naturligt och greppbart.
Med fantasifullt illustrerade figurer och varm humor får barnen tryggt möta känslor de kanske redan har, men som de har svårt att förstå sig på. Fågel, lilla nalle och alla de andra reagerar inte alltid som vuxenvärlden skulle önska. Detta öppnar upp för samtal om vad barnen själva tycker är rätt eller fel.
Varje bok bygger på en speciell känsla och i Vem är borta? är det rädsla. Då är det lilla nalle som går vilse i mataffären. I boken Vem blöder? är lilla nalle också med men då som bifigur. Genom att låta figurerna återkomma i de olika böckerna skapas ett sammanhang som barnen lätt kan känna igen.
”Det var en gång…” eller föregångarna till dagens barnlitteratur
I den svenska litteraturhistorien finns flera stora barnboksförfattare och kanske är de en bidragande del till dagens rika barnboksflora. Störst av dem är Astrid Lindgren (1907–2002) som med sina många böcker gjort svensk barnlitteratur världsberömd. Astrid Lindgren är den svenska författare som sålt mest böcker utomlands någonsin, runt 145 miljoner exemplar. Den första boken om Pippi Långstrump, världens starkaste flicka, kom 1945 och 2010 hade den översatts till hela 95 olika språk. Även om du inte känner igen flickans namn på svenska kanske något av de här namnen låter bekant:
Pippi Longstocking (engelska)
Fifi Brindacier (franska)
Pippi Langstrumpf (tyska)
Changwazi Pipi (kinesiska)
בילבי בת-גרב / Bilbee Bat-Gerev (hebreiska)
Bland Astrid Lindgrens mest älskade karaktärer finner vi också Emil i Lönneberga, Ronja Rövardotter och barnen i Bullerbyn.
En annan författare och framför allt illustratör som betytt mycket är Elsa Beskow (1874–1953) som redan 1897 kom ut med sin första bok, Sagan om den lilla lilla gumman. I många av Elsa Beskows böcker intar naturen en stor roll, och den befolkas av tomtar och andra skogsväsen. Hennes illustrationer är mycket genomarbetade och passar lika bra som tavlor som i en barnbok. Många svenskar har växt upp med hennes bok ABC-resan som är en introduktion till alfabetet.
Barnets perspektiv
Astrid Lindgren sa i en intervju att hon skrev för barnet inom sig när hon skapade sina historier. Detta tillvägagångssätt är något man finner även hos nutida författare. Pija Lindenbaum utgår ofta från barnets perspektiv när hon skapar sina böcker. Illustrationerna är fulla av detaljer som inte återfinns i texten. I boken Siv sover vilse är det en pappa som dricker lite för mycket. Han har ofta ett vinglas nära till hands. Detta finns med i bilderna för den som är uppmärksam och kan leda till ett samtal om ett svårt ämne som många barn kan ha erfarenhet av.
En annan av Pija Lindenbaums mest populära karaktärer för något äldre barn är Gittan. Hennes möten med gråvargarna, älgbrorsorna och fårskallarna är så inlevelserika och självklara att frågan inte är om de talande djuren finns, utan var de finns. Gittan umgås med djuren på samma sätt som hon umgås med människor. Älgarna följer med hem och ser på tv och gråvargarna måste lägga sig och sova i tid. Då Gittans lek påminner om ett barns egna fantasier och lekar är det lätt att förstå dess popularitet bland de yngre läsarna och det blir även spännande för de vuxna.
Kan man skriva om allt?
Den samtida svenska barnlitteraturen utmärker sig även i fråga om ämnesval. Här finns böcker om homosexualitet, mobbning och om att vara skilsmässobarn och tillvägagångssätten för att skildra detta är många.
En författare som gör upp med de invanda och stereotypa könsrollerna är Per Gustavsson. I sina böcker om den egensinniga och energiska prinsessan vill han visa att man inte behöver begränsas av omvärldens förväntningar utan får vara precis som man vill.
Idén till böckerna om prinsessan fick han när hans då fyraåriga dotter kom hem från förskolan och sa att prinsessor bara kunde gifta sig och skaffa barn. Per Gustavssons prinsessa startar rockband och letar monster i källaren och är modigast av alla.
I dagens svenska barnlitteratur finner du allt från blyga prinsar till kossor som åker rutschkana. Med sina olika inriktningar och många ämnesval är det lätt att hitta något som tilltalar just dig och som förhoppningsvis kan väcka både tankar och roa på samma gång.
Av Mathias Löf
2011-06-29
 |
Mathias Löf är litteraturvetare, litteraturkritiker och lektör. Då han inte läser i tjänsten ägnar han sig gärna åt att utforska barnboksfloran tillsammans med sin dotter, spela spel och lyssna på musik. |
Åsikterna som framförs i artikeln är författarens egna