Feminister, mangatecknare och utlandskontakter
– Svenska serier på 2000-talet
Den svenska tecknade serien befinner sig just nu i en guldålder. Aldrig förr har det skapats så många intressanta, spännande och annorlunda serier – från ett svenskt perspektiv.
För bara tio år sedan var det många som försökte dödförklara den tecknade serien i Sverige. Förlagen drog ner på utgivningen, serietidningarnas upplagor rasade och den allmänna uppfattningen verkade vara att serier skulle ersättas av internet och dataspel. Idag ter sig ett sådant synsätt i det närmaste skrattretande. De senaste åren har det formligen bubblat över av debutanter på den svenska seriemarknaden; debutanter som tillfört en uppsjö nya röster till den svenska seriekonsten. Såväl förlag som läsare upptäcker hela tiden nya favoriter och resten av världen har börjat få upp ögonen för ”det svenska undret”.
Många av dessa unga serieskapare kommer från någon av de två serieskolorna i Malmö (Serieskolan i Malmö) och i Gävle (Serie- och bildberättarprogrammet på Högskolan i Gävle).
Även om det just är den spretiga blandningen i vad denna nya generation som debuterat på 2000-talet skapar som gör den intressant, kan man skönja en del trender.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bokomslag. Det är bara lite AIDS av Sara Granér. |
Bokomslag. Kick Off! av Yokaj Studio. |
|
|
|
Feministiska initiativ
Serier har länge av någon anledning, varit ett område som dominerats av män. Detta har gällt serieskapare, förläggare, redaktörer och som resultat av dessa förhållanden naturligtvis även läsarna. Så är det fortfarande i stora delar av världen, men i Sverige har detta på 2000-talet sakta förändrats i och med att en hel generation kvinnliga serieskapare äntrat scenen: Liv Strömquist (Einsteins fru), Nina Hemmingsson (Jag är din flickvän nu), Coco Moodysson (Aldrig godnatt), Sara Granér (Det är bara lite AIDS), Malin Biller (Lyckobiller), Nanna Johansson (Fulheten), Emelie Östergren (Evil Dress), Emma Rendell (Allt är allrajt), Sara Hansson (Den hemliga kroppen) och så vidare.
Dessa serieskapare har inte bara breddat utbudet av svenska serier utan kanske viktigast även breddat läsekretsen. Att generalisera kring tematik och ämnen i de serier som skapas av denna generation är naturligtvis svårt, för att inte säga omöjligt, men många har trots allt en politisk och inte sällan en mer eller mindre uttalad feministisk botten i sitt serieskapande.
Japanska influenser
Många av de unga svenska serieskaparna har influerats av den asiatiska seriekonsten som fick ett stort genomslag i Sverige i början av 2000-talet. Detta kan gälla teckningsstil, berättarteknik eller layout och design. Ett antal tecknare ur denna unga generation har hunnit så långt i sin karriär att de blivit publicerade, som gruppen Yokaj Studio som gör bokserien Kick off!, Åsa Ekström som tecknar bokserien Sayonara September, Jesper Nordqvist som skapat den tvådelade Tanks eller Natalia Batista som gjort A Song for Elise.
Det finns dock många, många fler. Så många att man startat föreningen Svenska Mangatecknare, en förening för alla svenskar som är intresserade av att skapa serier med influenser från Asien.
Antologier
En betydelsefull grogrund för nya generationer av svenska serieskapare är de antologier som publicerar kortare serier av debutanter. En av de viktigaste är tidningen Galago, som sedan 1979 oförtrutet publicerar nya svenska serier och genom åren lyft fram många unga svenska serieskapare. En annan är den årligen utkommande, inbundna antologin Allt för konsten, som med sitt stora omfång och eklektiska urval ofta hyllas som den ultimata svenska serieantologin. Vi har också tidskriften C'est Bon Anthology, som i ett antal år arbetat med att föra ut serier av nya svenska serieskapare till resten av världen genom att konsekvent publicera dem på engelska.
Det finns även serieantologier på nätet, varav babian.se är den mest långlivade. Genom ett system av gästredaktörer, som ofta själva är yngre serieskapare, ser man på babian till att hela tiden ta in alster av nya, okända förmågor.
Utlandsframgångar
Den snabba utvecklingen av seriekonsten i Sverige på 2000-talet har även uppmärksammats utomlands och förlag runt om i världen har börjat ge ut svenska serieskapare.
En tydlig trend är hur svenska serieskapare siktar utomlands från första början. Exempel på detta är Niklas Asker vars Second Thoughts först utkom på amerikanska Top Shelf, Naomi Nowac vars böcker enbart utkommit på amerikanska NBM, Emma Rendell vars bok Penti & Deathgirl utkom i England innan hon var utgiven i Sverige eller Joanna Hellgren vars bok Frances utkom i Frankrike innan den kom på svenska.
Detta var bara några av de trender som man kan skönja och ett urval av de svenska serieskapare som debuterat på 2000-talet. För mer information om svenska serier se Seriewikin (seriewikin.serieframjandet.se), tidskriften Bild & Bubbla samt boken Swedish Comics History.
Av Fredrik Strömberg
2009-11-23
 |
Fredrik Strömberg är ordförande för Seriefrämjandet, en av redaktörerna för tidskriften Bild & Bubbla, kursansvarig på Serieskolan i Malmö, författare till flera böcker om serier. Han driver även bloggen Sekventiellt.se. Foto: Kenneth Ruona |
Åsikterna som framförs i artikeln är skribentens egna.
Externa länkar
Förlag
Babian
Galago
Optimal Press
Serieskapare
Niklas Asker
Natalia Batista
Malin Biller
Åsa Ekström
Sara Granér
Sara Hansson
Joanna Hellgren
Nina Hemmingsson
Nanna Johansson
Coco Moodysson
Jesper Nordqvist
Naomi Nowac
Emma Rendell
Liv Strömquist
Yokaj Studio